Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jabne, filisteisk sjöstad mellan Joppe och Asdod - Jaborandi, farmak., en benämning, som i Brasilien tillägges flere olika slag af droger - Jabot, Fr., prydligt skjortkrås - Jaca, befäst stad i spanska prov. Huesca - Jacamaren. Se Jakamaren - Jacaranda Juss., bot., farmak., tekn., ett i Syd-Amerika inhemskt slägte af vanligen resliga träd - Jacaren. Se Glasögonkaimanen - Jachin. Se Jakin - Jack, Eng., begagnas, eget nog, liktydigt med John; skämtsam benämning på en matros - Jackson. 1. Hufvudstad i nord-amerikanska staten Mississippi - Jackson. 2. Stad i nord-amerikanska staten Michigan - Jackson. 3. Stad i nord-amerikanska staten Tennessee - Jackson, Andrew
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jerusalems förstöring (70) äfven för sanhedrin, tills
detta under kejsar Trajanus (98-117) återflyttade till
Jerusalem. Af stadens ruiner uppförde korsfararna
fästet Ibelin (Hibelin, Ibenum). Stadens läge
återfinnes vid den stora byn Jebna, s. v. om Vadi
Rubin, omkr. 7 km. från Medelhafvet.
Jaborandi, farmak., en benämning, som i Brasilien
tillägges flere olika slag af droger. Namnet omtalas
redan af Piso (1638) såsom betecknande ett par droger
ur nat. fam. Piperaceae. Af växter hörande till denna
familj bära ännu i dag i Brasilien följande namnet J.,
nämligen: Serronia Jaborandi Gaud., Piper reticulatum
L., P. citrifolium Lam., P. nodulosum Link och
Artanthe mollicoma Miqu. Dessutom kallas äfven
Aubletia trifolia Rich. och Xanthoxylum elegans Engler
med samma namn. Dessa två sistnämnda sammanföras
i en del nyare system under nat. fam. Rutaceae
Bartl., till hvilken familj äfven hör Pilocarpus
pennatifolius Lam., som lemnar den nu i Europa
använda drogen Folia Jaborandi. Det var först
1874, som detta slag af J. infördes i medicinen
(af Dr Coutinho i Pernambuco). Sedan dess har detta
ytterst kraftigt svettdrifvande medel fått en ganska
stor användning i flere sjukdomar, der stegring af
svettkörtlarnas verksamhet kan anses nyttig. Det
framkallar äfven ymnig spottflytning. Den nämnda
moderväxten är en glest förgrenad buske, som uppnår
omkr. 3 m. i höjd och är utbredd i Brasiliens östra
provinser. Under epidermis å de läderartade bladens
såväl öfre som undre sida finnes en mängd oljekörtlar,
hvilka vid genomfallande ljus synas som genomskinliga
punkter. Lukten är svagt aromatisk; smaken är först
ganska bitter och aromatisk, derefter stickande och
retande salivafsöndringen. Den verksamma beståndsdelen
är en alkaloid, pilokarpin (C23 H35 N4 O4 + 4 O H2),
hvilken upptäcktes 1875 af Hardy. Alkaloiden
bildar en amorf, mjuk massa, men ger kristalliserande
salter, bland hvilka klorföreningen och nitratet äro
allmännast använda i flere slags sjukdomar. Deras
användning fordrar försigtighet, emedan de äro häftigt
och giftigt verkande medel. O. T. S.
Jabot [sjabå], Fr. (egentl. fogelkräfva), prydligt
skjortkrås.
Jaca [chaka], befäst stad i spanska prov. Huesca,
vid Ebros biflod Aragon och vid vägen, som från Pau i
Frankrike går genom Puerto de Canfranc till Zaragoza
i Spanien. 4,155 innev. (1877). Biskopssäte. Staden
hette i forntiden Jacca och är af obekant ålder.
Jacamaren. Se Jakamaren.
Jacaranda [sjak-] Juss., bot., farmak., tekn., ett
i Syd-Amerika inhemskt slägte af vanligen resliga
träd, hörande till nat. fam. Bignoniaceae R. Br.,
kl. Pentandria L. Blommorna äro sambladiga, vidgadt
rörlika, med något snedt bräm; ståndarna äro olika
långa, bladen parbladigt delade. J. procera Spr. i
Brasilien lemnar de s. k. folia carobae, hvilka äro
bittra och sammandragande samt användas utvärtes
mot hudsjukdomar; dess bark nyttjas invärtes
mot diarré. Veden af flere arter, förnämligast
J.
obtusifolia H. & B. ("Arbol Rosetto"), J. brasiliana Pers. och
J. ovalifolia R. Br. lemna handelns högt värderade
Jakarandaträ (Palisander- l. Palixander-trä;
i Tyskland äfven kalladt Zuckertannenholz), som
för sin vackra färg (svartbrun med mörkare ådror),
sin vällukt (i färskare tillstånd) och sin hårdhet
nyttjas till möbler, till fortepianoinstrument
o. s. v. Jakaranda-ved begagnas äfven (i form
af dekokt) såsom ett kraftigt svettdrifvande
medel. I Brasilien benämnes äfven ett par arter
af det till nat. fam. Leguminosae (Dalbergieae)
hörande trädslägtet Machaerium Pers. med namnen
Jacaranda tin (M. sideroxylon Fr. Allem.) och
J. roxa (M. firmum Fr. Allem.), hvilkas ytterst
hårda ved kallas "äkta palisander-trä". O. T. S.
Jacaren. Se Glasögonkaimanen.
Jachin. Se Jakin.
Jack [djäck], Eng. (af Fr. Jacques, Jakob), begagnas,
eget nog, liktydigt med John (Johan); skämtsam
benämning på en matros. – Old J., matrosernas smeknamn
på britiska flaggan. – J. Pudding. Se Hanswurst.
Jackson [djäcksön]. 1. Hufvudstad i nord-amerikanska
staten Mississippi, vid Pearl river, genom jernväg
förenad med New Orleans. 5,205 innev. (1880). Export
af bomull (omkr. 30,000 balar årligen). – 2. Stad i
nord-amerikanska staten Michigan, vid Grand river
och föreningen af sex jernvägslinier. 16,105
innev. (1880). Stort statsfängelse. Liflig
industri. Stora kollager i trakten. – 3. Stad i
nord-amerikanska staten Tennessee, vid Forked
Deer river, en biflod till Mississippi. 5,371
innev. (1880). Export af bomull.
Jackson [djäcksön], Andrew, president i Nord-Amerikas
Förenta stater, föddes d. 15 Mars 1767 å nybygget
Waxhaw (ovisst om i Nord- eller Syd-Carolina)
af inflyttade irländska föräldrar, deltog som
yngling i befrielsekriget (1775-83) egnade sig
derefter åt lagkunskapens studium och blef 1786
advokat, i hvilken egenskap han 1788 bosatte
sig i Nashville (Tennessee). Då Tennessee 1796
upptogs bland unionsstaternas antal, var J. en
af dem, som fingo förtroendet att uppgöra dess
författning, och 1797 sändes han såsom senator till
kongressen. 1798-1804 var han medlem af Tennessees
öfverdomstol och 1798-1814 befälhafvare för dess
milis. Vintern 1813-14 ledde han krigsrörelserna
mot creeks-indianerna, och d. 8 Jan. 1815 afvärjde
han såsom generalmajor i Förenta staternas armé de
till antalet vida öfverlägsne engelsmännens angrepp
mot New Orleans. 1817-18 kämpade J. med framgång mot
seminolerna i Florida, och 1821-22 var han Floridas
(förste) guvernör. Sedan han 1823 för andra gången
valts till en af Tennessees senatorer i kongressen,
uppställde det demokratiska partiet honom såsom sin
kandidat till presidentskapet i unionen. Vid valet
1824 besegrades han slutligen af J. Qu. Adams, men
sedermera lyckades hans parti tvänne gånger å rad
genomdrifva hans val, så att J. 1829-37 var unionens
president. Såsom sådan åtnjöt han stor ynnest hos
befolkningens massa, hvilken kände sig tilltalad af
det sant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
