Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höttringslägtet l. Roskarlslägtet, Strepsilas, zool., hör till brockfoglarnas familj och vadarna inom foglarnas klass - Hövärde, landtbr., ett foderämnes näringsvärde i jämförelse med näringsvärdet hos medelgodt ängshö - Höxter, stad i preussiska regeringsområdet Minden (Westfalen) - Höyen, Niels Laurits - Höyer, Cornelis - Hö-åm, mått för hö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka han vänder om med sin egendomligt bildade
näbb. I sommardrägt har han hufvudet hvitt, med
svarta småstreck ofvan och svarta band på sidorna,
bakhalsen hvit, framryggen, skuldrorna och de
större vingtäckarna brokiga af svart och roströdt,
bakryggen, öfvergumpen och öfre stjerttäckarna
hvita, ett bredt band på gumpen, en baktill afbruten
halsring, framhalsen och bröstets sidor svarta,
öfriga undre delar hvita, handpennorna svarta, med
hvita spolar, stjerten svart vid roten, i spetsen
och på sidorna mer eller mindre hvit, näbben svart
och benen gulröda. Längden är nära 23 cm. Om vintern
äro hufvudet och halsen gråbruna, ryggen, skuldrorna
och de större vingtäckarna svartbruna, med brunaktiga
eller rostbruna fjäderkanter och de svarta delarna
försedda med grått fjäderbräm. Roskarlen häckar
allmänt utefter Sveriges hela kust och lägger
sina 3-4 grönbruna eller gröngrå, med grått och
brunt marmorerade ägg i en liten håla, hvilken
han invändigt brukar bekläda med brokigt färgade
småstenar. Hans läte är qvittrande och liknar
sång. Vintern tillbringar han i sydligare land.
C. R. S.
Hövärde, landtbr., ett foderämnes näringsvärde i
jämförelse med näringsvärdet hos medelgodt ängshö.
Höxter, stad i preussiska regeringsområdet
Minden (Westfalen), vid Weser. 5,186
innev. (1880). Tillverkning af bomullsvaror,
symaskiner, cement och gummi. Handel och
flodfart.
Höyen, Niels Laurits, dansk konsthistoriker, född i
Köpenhamn d. 4 Juni 1798, blef student 1816, företog
1822-25 en längre studieresa samt utnämndes 1829 till
professor i
historia och mytologi vid konstakademien i Köpenhamn,
med åliggande att föreläsa konsthistoria. 1839
blef han inspektör och sedermera direktör vid
den kungliga tafvelsamlingen på Kristiansborg
samt kallades 1856 till professor i konsthistoria
vid Köpenhamns universitet. Huru innehållsrika och
väckande hans föreläsningar i allmän konsthistoria än
voro, ligger dock hans största förtjenst i den varma,
oegennyttiga kärlek, hvarmed han omfattade all dansk
konst. Med offentligt understöd reste han - ända
in i sena ålderdomen - i olika delar af Danmark,
tog noga reda på äfven de minsta spår af inhemsk
konstnärlig verksamhet och räddade derigenom många
äldre minnesmärken från undergång samt gaf impulsen
till den kommission, som senare tillsattes för danska
minnesmärkens bevarande, och i allmänhet till det
varma intresse, hvarmed denna sak numera omfattas af
såväl staten som enskilde. Det var hufvudsakligen
H., som genomdref planen till Viborgs domkyrkas
ombyggande i hennes ursprungliga stil. H. dog i
Köpenhamn d. 29 April 1870. Hans skrifter (till
allra största delen studier öfver dansk konst), jämte
lefnadsteckning, utgåfvos af L. Ussing (1871- 76).
Ph. W.
Höyer, Cornelius, dansk målare, född 1741,
död 1804, studerade dels i Köpenhamn, dels i
Paris och Italien samt var redan 1769, då han
återkom hem, en ansedd konstnär inom sitt fack,
miniatyrmåleriet. 1770 blef han hofminiatyrmålare
och medlem af konstakademien. Från 1777 var han dennas
sekreterare. Ph. W.
Hö-åm, mått för hö, på kameralspråket kallad
skattehö-parm, mäter 216 kub.-fot, således 6 fot i
längd, bredd och höjd. Kbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
