Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höjdmätning - Höjdparallax - Höjdparallel - Höjentorp - Höjer, Magnus Mauritz - Höjesteret - Höjlyng - Höjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Höjdskilnaden mellan de båda punkterna är således 224
m. Detta beräkningssätt är icke det noggranna
och vetenskapliga. För den exaktare beräkningen
finnas formler, uttryckande höjdskilnaden
i meter, toises eller fot; i dessa formler
ingår äfven latituden, emedan tyngdkraften och
luftlagrens deraf beroende tyngd inverka på
barometerskilnaden på de två stationerna. Sådana
formler äro uppställda af de Luc, Laplace och Gauss.
L. A. F.
Höjdparallax. Se Parallax.
Höjdparallel. Se Höjdcirkel.
Höjentorp, kungsgård i Eggby socken,
Skaraborgs län, med ett härligt läge nära Billingen
och midt i ett virrvarr af små insjöar. 7
mtl. Taxeringsvärde omkr. 112,000 kr. Gården tillhörde
sedan 1284 Skara biskopsstol och disponerades af
dekanen, hvilken äfven hade socknarna Eggby, Öjelunda,
Istrum och Skärf som prebende. Vid reformationen
indrogs H. till kronan, donerades 1647 jämte en
mängd hemman i Valle härad till M. G. De la Gardie,
reducerades enligt 1680 års riksdagsbeslut, men gafs
jämte flere andra sätesgårdar på lifstid åt De la
Gardies enka, Maria Eufrosyna, efter hvilkens död
H. åter hemföll till kronan. 1735-1830 var gården
upplåten på arrende åt Jonas Alströmer och hans
arfvingar, hvarefter H. å nyo bortarrenderades för
kronans räkning. Det präktiga slottet, uppfördt af
De la Gardie, brann 1722, medan konung Fredrik och
hans gemål vistades på stället.
Höjer, Magnus Mauritz, skolman, historisk
författare, född d. 1 Mars 1840 i Norrbärke
församling, Kopparbergs län, blef 1859 student i
Upsala och 1865 filos. kandidat samt promoverades
1866 till filos. doktor. 1867-79 tjenstgjorde
han som vikarierande och extraordinarie lektor
vid Stockholms gymnasium och utnämndes 1879 till
ordinarie lektor i modersmålet samt historia och
geografi vid Stockholms södra latinläroverk. H. har
författat Om Carl XII:s myndighetsförklaring och
1697 års riksdag (1866); Öfversigt af Sveriges
yttre politik under åren 1676-80, ett bidrag till
Johan Gyllenstiernas historia (i Upsala universitets
årsskrift, 1875), i hvilket bredes ljus öfver denne
statsmans stora planer och verksamhet; Konungariket
Sverige, en topografisk-statistisk beskrifning med
historiska anmärkningar (börjadt 1872 och beräknadt
till 50 häften, af hvilka 48 hittills utkommit),
ett högst förtjenstfullt arbete, delvis stödt på
en grundlig revision af källorna; Gustaf II Adolf,
några minnesblad (tills, med G. Björlin, 1882). Han
har dessutom författat Karl X:s, Karl XI:s och Karl
XII:s historia i "Sveriges historia från äldsta
tid till våra dagar" (1877-79) och Den katolska
reaktionens historia åren 1555-1618 i "Illustrerad
Verldshistoria" (utg. af E. Wallis; 1875-79)
m. m. 1875-79 var H. utgifvare af tidskriften "Ur
folkens häfder".
Höjesteret kallas i Danmark och Norge den domstol,
som dömer i högsta instans. 1. Danmarks Höjesteret
inrättades d. 14 Febr. 1661 och öfvertog den dömande
myndighet, som förut handhafts af riksrådet (jfr
Högsta
domstolen). Den är högsta instansen äfven för Island
och de dansk-vestindiska öarna samt var det
(till 1814) äfven för Norge, men deremot icke
för Slesvig. Till 1849 var konungen ordförande i
Höjesteret och intog ordförandeplatsen en gång om
året. Advokaterna ställde derför alltid sitt tal
till honom, som om han hade varit närvarande. Efter
år 1700 deltog konungen emellertid egentligen
icke i rättens arbeten. Höjesteret utgöres af en
justitiarius (ordförande) och tolf assessorer,
hvarjämte framstående domare, juridiska fakultetens
professorer och andra tjenstgöra som extraordinarie
assessorer. För ett måls afgörande fordras att minst
nio domare deltagit i dess behandling. Proceduren
är offentlig och muntlig; vigtigare mål behandlas
dock skriftligen. Enligt lagen af d. 4 Mars
1856 skall motiveringen offentliggöras, eller ock
omröstningen försiggå inför öppna dörrar. När riksrätt
förekommer, besattes denna till hälften af medlemmar
ur Höjesteret. - 2. Norges Höjesteret inrättades
provisoriskt d. 9 Juni 1815 och fick sin nuvarande
organisation genom lagen af d. 12 Sept. 1818. Den
utgöres af en justitiarius (ordförande) samt minst
sex ordinarie och ett obestämdt antal extraordinarie,
30 år fyllda assessorer. Proceduren är offentlig och
muntlig. Minst sju domare måste deltaga i hvarje måls
behandling. De afgifva sina röster inför öppna dörrar,
utan motivering. Tillsammans med lagtingets medlemmar
utgör Höjesteret riksrätt. Jämte 2 af konungen
förordnade officerare är Höjesteret i fredstid
andra och sista instans i alla de krigsrättsmål,
der fråga gäller lifvets eller ärans förlust eller
förlust af frihet för längre tid än tre månader.
1. E. Ebg. 2. O. A. Ö.
Höjlyng, hed på Bornholm (se d. o.).
Höjning. 1. Geol. Jordskorpans eller landets höjning
och sänkning benämnas de förändringar i det ömsesidiga
nivåförhållandet mellan land och haf, hvilka på grund
af geologiska fakta bevisats hafva egt rum under
forna jordutvecklingsperioder och som ännu pågå inom
vissa delar af jordklotet. Berglager, hvilka genom de
förstenade djurlemningar de innehålla visa sig vara
otvetydiga hafsaflagringar, befinnas nu upplyftade
till berg många hundra meter öfver hafsytan. Inom den
skandinaviska halfön finnas bevis för att en ganska
betydlig nivåförändring derstädes egt rum inom en,
geologiskt taladt, jämförelsevis ung tid, nämligen
under och efter istiden. De hopade skalen af glaciala
hafsmollusker, som träffats flerestädes i Sverige
vid en höjd af ända till 150 m. öfver den nuvarande
hafsytan, antyda, att den plats de nu intaga en gång
utgjort strand; forna strandterrasser, bestående af
genom vågsvallet hopvräkta, rundnötta stenar och
block, äro likaledes mångenstädes iakttagna högt
uppe på land. Den "skandinaviska vallens höjning"
har också länge utgjort föremål för undersökningar
och beräkningar. Genom i klippor vid kusterna
inhuggna märken, s. k. "vattenmärken", och genom
vattenståndsobservationers anställande har man
sökt utforska denna höjnings årliga eller sekulära
storlek, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
