- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
321-322

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höftsjuka - Höftvärk - Hög - Hög, Just - Högadel - Höga kommissionen (Court of high commission, High court of commission l. High commission court) - Höga lofts bur - Höganäs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Höftsjuka, kir., en nästan uteslutande hos barn
och unga personer, mycket sällan hos fullvuxna
framträdande åkomma. Den består uti en inflammation
af höftleden och de ben, som bilda denna. Oftast är
utgångspunkten i benen, hvilka der hafva lösare,
"spongiös", väfnad. Från den ursprungliga härden,
inuti benändarna, lårbenshufvudet och dess hals
eller ledgångspannan, sprider sig sjukdomen
till ledkapseln. I lindrigare fall består den
endast i en utgjutning i denna; men i svårare,
då benröta jämte varbildning tillkommer, tränger
sig varet in i leden, hvarvid förstöringen blir
högst betydlig. Stora abscesser bildas, hvilka förr
eller senare bana sig väg utåt, leden förstöres,
hela kroppen lider, och dödlig utgång är ej sällan
en följd af denna sjukdom. Äfven i mindre svåra
fall qvarstår ofta för hela lifvet en förkrympt och
obrukbar extremitet. Sjukdomen framkallas vanligen af
något yttre våld, ett fall, en stöt; men de verkande
orsakerna kunna vara så obetydliga, att de undgått
uppmärksamheten, och ej sällan förnekas en sådan
orsak med afsigt af barnens sköterskor. Onekligt är
ock, att ett visst anlag, synnerligast tuberkulöst,
spelar en stor rol vid framkallandet af sjukdomen. En
förståndig behandling kan, i tid använd, medföra
fullkomlig återställelse, men många fall gifvas,
der, trots en sådan, sjukdomen genomlöper alla sina
stadier. Än värre är, då sjukdomen, som så ofta sker,
i början förbises och behandlas på ett alldeles
förvändt sätt. Förbiseendet är så mycket lättare,
som de första symtomen äro osäkra (för mindre vana
ögon) och vilseledande. Smärtorna uppträda oftast ej
i höften, utan i knäet; och otaliga gånger ordineras
af mer eller mindre "kloka" personer hvarjehanda
yttre medel för den supponerade knäåkomman, under det
höftsjukan får gå sin gång. Haltningen är ett godt
tecken på höftsjuka, smärtor vid vridning å benet och
tryck på höftledsregionen ett ännu säkrare. Långvarig
stillhet är det alldeles oeftergifliga och första
vilkoret för en lycklig behandling. Derjämte nyttjas
sträckapparater och gipsförband. All rörelse, äfven
massage, är absolut skadlig. I sjukdomens senare
stadier fordras ej sällan stora operationer för
att rädda patientens lif; man måste ställa mycket
moderata anspråk på resultaten af dessa operationer
med afseende på extremitetens rörlighet och funktion.
Rsr.

Höftvärk, med., det smärtsamma tillstånd, som har
sitt säte i sjelfva den stora höftnerven, nervus
ischiadicus,
eller någon af dess grenar, och som
derför äfven kallas ischias. Höftvärk är således
ingen sjukdom, endast ett symtom. En inflammation
i nervskidan eller ett tryck på nerven af svullna
delar utanpå densamma är den vanliga orsaken till
höftvärken såväl som till andra nevralgier, då ej
orsaken ligger än längre in, i ryggmärgen. Smärtorna,
i början intermitterande, blifva senare uthålliga och
kunna blifva så betydliga, att all rörelse af benet
eller kroppen omöjliggöres. Från sådan värk måste
noga skiljas den värk, som kan medfölja höftsjukan,
så mycket mer som behandlingen i båda fallen är
alldeles motsatt;
ty vid höftsjukan bör t. ex. massage icke användas,
men vid höftvärk l. ischias är den hufvudmedlet. På
senare tider har man, då massage icke hjelpt,
företagit en operation, som består i att blotta
och tänja nerven samt draga den från det blottade
stället både från centern mot periferien och
tvärtom. Operationen är på långt när ej så farlig som
den låter, och många fall af framgång finnas redan
antecknade. Rsr.

Hög. 1. Socken i Helsingland, Gefleborgs län, Forsa
tingslag. Arealen 8,228 har. 648 innev. (1881). Annex
till Forsa, Upsala stift, Helsinglands norra
kontrakt. - 2. Socken i Malmöhus län, Harjagers
härad. Arealen 651 har. 521 innev. (1881). H. bildar
med Keflinge ett konsistorielt pastorat af 2:dra
kl., Lunds stift, Harjagers kontrakt.

Hög, Just, dansk statsman, f. 1584, tillhörde en
gammal dansk adlig ätt, blef 1623 "hofmästare" vid
den s. å. inrättade adliga akademien i Sorö, hvilken
under hans ledning kom i stort rop, samt utnämndes
1627 till riksråd och 1640 till rikskansler. Död
1646. E. Ebg.

Högadel, de högsta rangklasserna inom adeln, i Sverige
t. ex. grefvar och friherrar.

Höga kommissionen, Eng. Court of high commission,
High court of commission l. High commission court,
var namnet på den andliga öfverdomstol, som drottning
Elisabet af England med parlamentets samtycke 1559
inrättade. Den bestod af både andliga och verldsliga
medlemmar samt egde att inqvisitoriskt ransaka om både
kätterier och presterliga förbrytelser samt att med
eller utan användande af jury bestraffa sådana. De
stora missbruk, till hvilka denna domstol under
Karl I:s regering gjorde sig skyldig, föranledde
parlamentet att 1641 upphäfva densamma. Jakob II
(1685-88) inrättade en ny Hög kommission, Court
of commissioners for ecclesiastical causes
, hvars
uppgift dock var inskränkt till att vaka öfver det
anglikanska presterskapet. Denna kommission gjorde
sig inom kort lika hatad som den förra, och genom
"Declaration of rights" (1689) afskaffade parlamentet
densamma under förklaring att den var olaglig och
förderflig.

Höga lofts bur kallades i gamla tider boningsrum
(i synnerhet för fruntimmer), belägna i en öfver
nedre våningen framskjutande öfverbyggnad, loft. Med
höga lofts svale menas en åt ena sidan öppen gång
eller korridor, som sträckte sig långs med hela
ytterväggen, och till hvilken dörrar ledde från alla
loftskamrarna; höga lofts bro betyder trappan, som
ledde upp till öfvervåningen, hvars golf kallades
höga lofts spång l. spänger. I folkvisornas
förderfvade språk möter man ofta det felaktiga
uttrycket i högan (mask.) loft (neutr.), hvilket
ej bör upptagas af vår mera språkkunniga samtid.
Th. W.

Höganäs. 1. Bruksförsamling i Malmöhus län, Luggude
härad, utgöres af flere mindre omkring stenkolsverket
liggande områden, som genom k. br. af d. 23 Nov. 1852
skildes från Väsby socken. 2,433 innev. (1881). H
bildar ett eget pastorat af 3:dje kl., Lunds stift,
Luggude kontrakt. Kyrkoherden tillsättes af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free