Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hypotetisk - Hypotisera - Hypsibatus l. Styltödleslägtet - Hypsikles - Hypsiprymnus l. Känguru-råttslägtet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall vara sant, ty hvad som utsäges är blott
konsekvensen eller det logiska sammanhanget dem
emellan. För öfrigt kan det såsom grund angifna
vara såväl kunskaps- som realgrund (jfr Grund). -
Hypotetisk-disjunktivt omdöme, hypotetiskt omdöme,
der följden har formen af disjunktivt omdöme,
t. ex. Om A är, så är antingen B eller C. - Hypotetisk
slutledning, en slutledning, i hvilken öfversatsen är
ett hypotetiskt omdöme. En sådan slutledning kallas
ren, om undersatsen är ett hypotetiskt omdöme. Den
eger då formen:
Om A är, så är B.
Om C är, så är A,
alltså: Om C är, så är B,
eller
Om A är, så är B.
Om B är, så är D,
alltså: Om A är, så är D.
Den kallas vanlig hypotetisk slutledning, om
undersatsen är ett kategoriskt omdöme. En
sådan slutledning har antingen formen:
Om A är, så är B.
Nu är A,
alltså är B,
i hvilket fall man säges sluta enligt "modus ponens",
eller ock formen:
Om A är, så är B.
Nu är icke B,
alltså är icke A,
i hvilket fall man säges sluta enligt "modus
tollens". Från att grunden är gifven kan man nämligen
sluta till att äfven följden är det, och från den
omständigheten att följden icke är för handen kan man
sluta till att icke häller grunden är det Oriktiga
vore deremot följande sätt att sluta:
Om A är, så är B.
Nu är B,
alltså är A,
eller
Om A är, så är B.
Nu är icke A,
alltså är icke B.
Då nämligen en viss följd kan hafva flere grunder,
får man hvarken från den förras närvaro sluta
till närvaron af någon viss grund, ej häller från
frånvaron af en viss grund sluta till följdens
uteblifvande. Mindre uppmärksammade och mer sällan
förekommande äro de hypotetiska slutledningar,
i hvilka undersatsen är ett disjunktivt omdöme. De
förekomma dock stundom, t. ex.:
Om A är, så är B.
Antingen är A eller ock C,
alltså: Antingen är B eller C eller båda (om näml. B vore
på annan grund än A),
eller
Om A är, så är B.
Antingen är icke B eller ock är C,
alltså: Antingen är icke A eller ock är C.
Hypotetisk-disjunktiv slutledning kallas en
sådan, hvars öfversats är ett hypotetisk-disjunktivt
omdöme. Sådana finnas af flere slag, t. ex.:
Om A är, så är antingen C eller D.
Nu är A,
alltså är antingen C etter D,
eller
Om A är, så är antingen C eller D.
Antingen är A eller B.,
alltså är antingen B, C eller D.
En ofta förekommande form af denna slutledning
är hornslutet. Se under art. Disjunktiv.
1. A. M. A. 2. L. H. Å.
Hypotisera (jfr Hypotek), lemna som hypotek,
pantsätta, belåna.
Hypsibatus l. Styltödleslägtet, zool., tillhör
familjen leguaner (Iguanidae) inom ödlornas ordning
och kräldjurens klass. Dit hör styltödlan, H. pictus,
som, med inbegrepp af den 20 cm. långa stjerten,
uppnår en längd af 30 cm. Hufvudet är kort och tjockt,
underkäken något längre än den öfre, kroppen tämligen
smärt, stjerten mycket lång och smal, benen höga och
försedda med fem tår, som bära tämligen starka och
korta klor. Kroppen företer svarta, svartbruna och
mörkbruna tvärband på dels blåaktigt hvitgrå, dels
gulaktigt rosenröd botten; undre delarna äro blåaktigt
askgrå, skiftande i hvitaktigt eller rödaktigt, och
på strupsäcken finnes en orangefärgad fläck. Djuret
är hemma i Brasilien. C. R. S.
Hypsikles, grekisk matematiker, lefde, enligt det
sannolikaste antagandet, i 2:dra årh. f. Kr. Han
författade en skrift om de fem reguliera kropparna,
hvilken i flere upplagor af Euklides’ Elementa finnes
intagen såsom utgörande 14:de och 15:de böckerna
af detta arbete, samt en afhandling, Peri tas ton
zodion anaforas (utgifven, under titel Anaphoricus,
sive de ascensionibus liber, af J. Mentel, 1657, ny
uppl. 1680). Denna sistnämnda afhandling, i hvilken
H., utan användande af trigonometrisk kalkyl, beräknar
den tid, som olika bågar af ekliptikan behöfva för
att passera horisonten, har blifvit öfversatt på
arabiska af Costha ben Luca. G. E.
Hypsiprymnus l. Känguru-råttslägtet, zool., hör till
kängurufamiljen, Macropodidae, inom pungdjurens
afdelning af däggdjuren, är af mindre storlek samt
har jämförelsevis kort svans, korta framben med långa
klor på mellersta tårna, klufven öfverläpp, små, runda
öron och hörntänder i öfverkäken. Känguru-råttorna
äro nattliga djur, hvilka äro hemma i Nya Södra
Wales och på Tasmanien. De förekomma på ställen, som
äro glest bevuxna med buskar, lefva vanligen flere
tillsammans, förtära gräs och rötter samt gräfva
sig gropar i jorden, hvilka de invändigt kläda med
torrt gräs. De fortplanta sig tre eller fyra gånger
om året, och ungen växer mycket fort.
Opussum-råttan, H. penicillatus, blir 35 cm. lång, med 30
cm. svans, är ofvan gråbrun, med svarta och hvita
prickar, samt smutshvit eller gul under; svansen
är försedd med svart tofs och nyttjas af djuret
såsom griporgan för att föra gräsknippor till dess
bo. Känguru-råttan, H. murinus, blir 40 cm. lång,
med 25 cm. lång svans. Hufvudet är aflångt, halsen
tjock, kroppen kort och undersätsig, svansen platt,
ringlad, fjällig, dels besatt med korta, styfva hår,
dels naken; framfötterna hafva skilda tår, men på
de bakre äro andra och tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
