Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hull l. Kingston upon Hull - Hullin, P. A. - Hullingborst - Hulmanen - Hulocken - Hult - Hult (socken) - Hultén, Anders - Hulterstad - Hultgren, Anders - 1. Hultin, Karl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
perpendikularstil (grundlagd i början af 1300-talet och
restaurerad 1863-65). Staden har vidare ett stadshus,
i italiensk renaissance-stil (fullbordadt 1866), en
börs (fullbordad s. å.), en sjöskola (stiftad 1716),
botanisk trädgård samt en mängd välgörenhetsanstalter,
särskildt för sjömän. H. är näst London och Liverpool
Englands största handelsstad och förmedlar i synnerhet
samfärdseln med norra Europa. Dess tio dockor upptaga
en yta af 50 har. Staden egde 1879 852 fartyg,
om 185,931 tons, och 692 fiskarebåtar. Antalet in-
och utgående fartyg 1878 var 9,798, om 3,539,190
tons drägtighet; värdet af exporten var s. å. 344
mill. kr. och af importen 321,3 mill. kr. H. har
stora oljekvarnar, jerngjuterier, maskinverkstäder,
bomullsfabriker, skeppsvarf m. m. - Staden bildades
af tvänne närbelägna byar, Myton och Wyke, fick 1298
af Edvard I sitt nuvarande namn (den kallades förut
Myton-Wyke) och följande år stadsrättigheter. Under
Henrik VI (1422-61) blef den ett särskildt grefskap.
Hullin [yläng], P. A. Se H u Ii n.
Hullingborst, bot., kallas hos växter sådana styfva
hår eller borst, som närmare spetsen äro försedda
med nedåt vända, stickande och vidhäftande hullingar.
O. T. S.
Hulmanen, Semnopithecus entellus, zool., hör
till smal-apornas familj, de smalnäsiga apornas
underordning och de fyrhändtas ordning bland
däggdjuren. Han blir 60 cm. hög, med 97 cm:s
svans, som slutar i en tofs. Färgen är gulhvit,
det korta skägget gulaktigt, händerna och fötterna,
der de äro hårbevuxna, och den styfva hårkammen
ofvan ögonen svarta och de nakna kroppsdelarna
mörkvioletta. Hulmanerna förekomma talrikt i de
flesta delar af vestra indiska halfön samt utbreda
sig alltmera, emedan man icke blott skyddar dem,
utan äfven inför dem i trakter, der de förut icke
finnas. Denna apa intager sedan urminnes tider en
af de mest framstående platserna bland hinduernas
30 millioner gudomligheter. Ännu i dag åtnjuter hon
samma aktning som fordom. Hinduerna tillåta henne
tåligt att plundra både hus och trädgårdar, utan att
på något sätt söka förebygga detta. Det är förbundet
med verklig lifsfara att döda det heliga djuret,
hvilket i nästan hela Indien vårdas och skyddas som en
gud. En regerande furstefamilj påstår sig härstamma
från hulmanen. Infödingarnas omsorger sträcka sig
äfven till de sjuka aporna. Det är mycket sannolikt,
att apornas helighållande står i samband med tron
på själavandringen; ty hinduerna anse, att deras
själar efter döden välja dessa apors kroppar till
boningar. Också blifva hulmanerna till ytterlighet
närgångna och på vissa ställen en verklig landsplåga.
C. R. S.
Hulocken, Hylobates hulock, zool., är en till
gibbonernas l. de långärmade apornas familj, de
smalnäsiga apornas underordning och de fyrhändtas
ordning bland däggdjuren hörande art. Han blir 90
cm. hög, saknar strupsäck. är till färgen kolsvart,
så när som på ett hvitt band tvärs öfver pannan,
samt har fria fingrar och tydliga sittvalkar. Se
Gibbonerna. C. R. S.
Hult, i bestämd form hultet (Isl. o. Fornsv. holt,
T. holz, skog, trä), skogsbacke. - I äldre svenska
ortnamn betyder hult (och hylta) skog, företrädesvis
löfskog (då deremot skog betecknar barrskog). I
Allbo härad i Värend finnas icke mindre än 144
gårdar med namn på hult och hylta. - 2. Sjöv., trä,
ingår som sista sammansättningsleden i åtskilliga
skeppsbyggeri- och sjötermer. Se Berghult, Frihult,
Krysshult, Lifhult, Rundhult, Råhult, Sluthult
och Ställhult.
Hult, socken i Jönköpings län, Södra
Vedbo härad. Arealen 11,844 har. 1,517
innev. (1881). H. bildar med Edshult ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift. Södra Vedbo
kontrakt.
Hultén, Anders, matematiker, född i Snaflunda socken
i Nerike d. 5 Jan. 1757, blef student i Upsala
1779, filosofie doktor 1785 och docent i fysik
1787 samt utnämndes till astronomie professor i
Greifswald 1792. Då fransmännen besatte Pommern,
flydde H. 1807 till Sverige samt blef professor
i dogmatik och moralteologi i Upsala 1808 och
teologie doktor 1809. Död d. 19 April 1831. H. utgaf
åtskilliga afhandlingar i astronomi och matematik,
de senare dels öfver eqvationsteorien, dels öfver
differentialräkningen och dess historia. Han
redigerade äfven den astronomiska delen af
"Schwedisch-pommersch-rügianischer staats-kalender"
för åren 1796-1808. Under senare delen af sin
lefnad egnade han sig uteslutande åt teologien. Af
hans teologiska skrifter må nämnas uppsatsen Om
grekiska och romerska språkens nödvändighet för en
theolog (Vitterh. akad:s handlingar, del. XI, 1822).
G. E.
Hulterstad, socken på Öland, Kalmar län,
Möckleby härad. Arealen 5,202 har. 1,194
innev. (1881). H. bildar med Stenåsa ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Kalmar stift, Ölands södra
kontrakt.
Hultgren, Anders, målare, föddes i Arboga 1763,
kom i målarelära i Stockholm och blef 1789
"styckmästare" i stadens målareämbete, men
gjorde aldrig mästerprof. Han egnade sig åt
rumdekorering och sysselsattes af den k. familjen
såsom dekoratör å Stockholms slott, Tullgarn
och Rosersberg. Med tiden nämndes han till
hofmålare och blef agré af konstakademien,
der han förut njutit undervisning. H. skall
hafva aflidit 1840. Några af hans taflor,
t. ex. Ragnar Lodbrok brandskattande Paris, finnas
etsade af honom sjelf och af Boije. Originalen
lära ännu förvaras i k. slottets magasin.
-rn.
1. Hultin, Karl Magnus, militär, skriftställare,
f. i Viinmerby d. 23 Okt. 1789, lemnade, tillika med
åtskilliga kamrater, Linköpings gymnasium för att
taga krigstjenst och deltog såsom fänrik vid Östgöta
landtvärn i finska kriget samt förflyttades 1809
till Jönköpings regemente såsom fänrik utan lön. Han
bevistade äfven fälttågen i Tyskland och Norge (1813-
14). blef 1826 stabskapten och 1828 kompanichef samt
erhöll afsked ur krigstjensten 1842. Han började på
gamla dagar nedskrifva åtskilliga af sitt långa lifs
minnen, och så utkommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
