Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grave, Immanuel Kristian - Gravelines - Gravelotte - Gravendal - ’s Gravenhage - Gravenstein (Graasteen) - Gravenstein-äpple - Gravera - Gravera (rista) - Graves - Gravesande, Willem Jacob van ’s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
for Norges vel" och sedan upplefvat flere upplagor.
O. A. Ö.
Gravelines (gravölin; Flam. Gravelinghe,
T. Gravelingen), befäst sjöstad i franska
depart. Nord, vid Aa, nära dess mynning. Omkr. 4,000
innev. Fiske. Skeppsbyggen. Staden anlades 1160
af grefve Didrik af Flandern, eröfrades 1383 af
engelsmännen och kom 1405 till Burgund. 1644 intogs
den af fransmännen och afträddes formligen till
dem genom pyreneiska freden, 1659. Den 13 Juli 1558
vunno spaniorerna under Egmont en lysande seger
vid G. öfver fransmännen.
Gravelotte [gravölått], by i rikslandet
Elsass-Lothringen, 13 km. v. om Metz, vid vägen
Metz-Verdun, har gifvit sitt namn åt det största och
blodigaste slaget under fransk-tyska kriget (1870
–71), hvilket slag utkämpades den 18 Aug. 1870. Efter
slaget vid Vionville den 16 Aug. (se Fransk-tyska
kriget) drog marskalk Bazaine sina trupper tillbaka
och tog en stark ställning med högra flygeln
vid byn S:t Privat och med den venstra vid Jussy
vid Mosel, vändande fronten mot vester och med
Metz bakom ryggen. Tyskarna uppmarscherade den 17
med största delen af första och andra arméerna i
linien Ars-sur-Moselle (3 km. söder om Jussy) –
Mars-la-Tour (i riktning från öster till vester)
och framryckte den 18 med venstra flygeln i nordlig
riktning för att förfölja fransmännen, om dessa
aftågat åt nordvest. Småningom fingo tyskarna reda
på fransmännens ställning, och nu måste hela armén
göra en svängning åt höger, hvarefter hon gick till
anfall. Striden började kl. 12 på dagen i midten af
ställningen och fortsattes hela eftermiddagen under
stor utveckling af artilleri på tyska sidan. Det
gällde för tyskarna framför allt att drifva tillbaka
fransmännens högra flygel från S:t Privat. Gardets
första anfall omkr. kl. 5 e. m. misslyckades under
stora förluster, men sedan sachsarna lyckats kringgå
fransmännens ställning, stormades byn, och dermed var
ställningen förlorad för fransmännen, då deras reserv,
som marskalken höll allt för nära venstra flygeln,
icke kunde hinna till hjelp. Fransmännen drogo sig
tillbaka till Metz, der de blefvo inneslutna af
tyskarna. De förra hade haft på slagfältet omkring
120,000 man i utmärkta ställningar, de senare 210,000
man, af hvilka 150,000 deltogo i striden. Tyskarna
förlorade 20,000 man, fransmännen 13,000.
C. O. N.
Gravendal, bruksegendom i Säfsnäs socken, Kopparbergs
län, bestående af Gravendals jernbruk (anlagdt
1721), Tyfors jernbruk (anlagdt 1790) och Strömsdals
masugn (uppförd 1726). Gravendals jernbruk ligger
vid stationen med samma namn på den från Hörken vid
Bergslagernas jernväg utgående Säfsnäs jernväg och är
uppkalladt efter brukspatronen Seb. Grave, som på
1720-talet började bruksanläggningar bland socknens
då finska befolkning. Till bruket höra jordegendom,
sågar, qvarnar samt en betydlig skogsareal. Vid
G. tillverkades 1878 1,019,460 kg. smältjern samt
1,352,000 kg. stång- och ämnesjern och vid Strömsdal
3,790,000 kg. tackjern. Gravendalsverken egas af
ett bolag.
’s Gravenhage. Se Haag.
Gravenstein (D. Graasteen), kommun i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, kretsen Apenrade, vid
Nybölnor, en vik af Flensburgsfjorden. Omkr. 1,100
innev. Slott, bygdt afen Ahlefeld och 1725–1852
tillhörigt hertigarna af Augustenborg.
Gravenstein-äpple. Se Äpple.
Gravera (af Lat. gravare). Se Grav.
Gravera (Fr. graver; af T. graben, Sv. gräfva,
gräfva), med ett skärande redskap eller annat
mekaniskt medel rista eller utgräfva skrift eller
teckningar på en yta af metall, sten, trä o. d. Den
som utför ett sådant arbete kallas gravör; sjelfva
arbetet såväl som det derigenom uppkomna resultatet
kallas gravyr. – Gravering förekommer inom en
mängd olika yrken och för många olika ändamål. De
olika slagen af gravyr kunna dock skiljas i tvänne
hufvudgrupper, alltefter som gravyren i sig sjelf
är ändamål, eller den är ett medel för åstadkommande
af aftryck eller afgjutningar, hvilka då äro
hufvudändamålet. Till det första slaget af gravyr hör
gravyren på guld och silfver, på vapen och andra
prydligare metallföremål, på ur, på matematiska
instrument, på horn, elfenben, sköldpadd o. s. v., på
glas eller i ädelstenar. Graveringen utgör der i sig
sjelf en prydnad eller, såsom å matematiska instrument
o. d., en för sakens ändamål nödig beteckning. Till
det andra slaget hör gravyren inom de grafiska
konsterna, der pappersaftrycken äro hufvudändamålet,
framställningen af stämplar för bokpermar, för
läderpressning, sigill- och medaljgravyr m. m. –
För utförandet af en gravyr erfordras, efter
olika material och ändamål, olika verktyg, såsom
mejslar, filar, punsar o. s. v., men hufvudsakligen
grafsticklar. För gravyr i glas och ädelstenar
(slipning) begagnas ett roterande stift. Ett
medel att till viss grad ersätta gravyren erbjuder
bl. a. etsningen samt den s. k. sandblästern. I sina
enklare former utgör gravyren ett af de uräldsta,
ej ens för de lägst stående folkslag främmande slagen
af mensklig konstfärdighet. Upk.
Graves [grav], vindistrikt i franska depart. Gironde,
längs venstra stranden af Garonne från Castets
till Bordeaux samt mellan denna flod och Dordogne
(Entre-deux-Mers). De finaste vinerna från denna
trakt äro Haut-Brion och Château-Yquem (Sauternes).
Gravesande, Willem Jacob van ’s, holländsk filosof
och matematiker, f. 1688, blef 1715 sekreterare vid
nederländska legationen i London, utnämndes 1717 till
professor i matematik och astronomi vid universitetet
i Leiden samt öfvertog 1734 jämväl professuren i
filosofi vid samma universitet. Död 1742. Vid 19
års ålder författade han skriften Versuch über die
perspektive, hvilken väckte ganska stort uppseende. I
förening med flere unge lärde började han 1713 utgifva
"Journal littéraire", hvilken 1722–36 utkom under
titeln "Journal de la république des lettres". G. var
den förste utom England, som offentligen förklarade
sig omfatta Newtons lära. Bland hans arbeten märkas,
utom det redan nämnda, Physices elementa mathematica
experimentis confirmata (1720–21; 2:dra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
