- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1383-1384

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gosselin, Pascal François Joseph - Gosselin, Athanase Léon - Gosselman, Karl August - Gossman, Friederike - Gossypium L., bomullsväxter, bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver medaljkabinettet i Paris, hvilken befattning han
bibehöll under kejsaredömet och restaurationen. Död
1830. Hans bägge förnämsta verk äro Géographie des
grecs analysée
(1790) och Recherches sur la géographie
des anciens
(1798–1813).

Gosselin [gåssöläng], Athanase Léon,fransk
kirurg, f. 1815, blef 1858 professor i kirurgi i
Paris och ledamot af Académie des sciences efter
Nélaton 1874. G. är ansedd såsom en utmärkt lärare
och framstående operatör. Bland hans skrifter märkas:
Leçons sur les hernies abdominales (1864), Leçons
sur les hémorrhoïdes
(1866), Clinique chirurgicale
de l’hôpital de la Charité
(3:dje uppl. 1879) samt
dessutom en stor mängd artiklar i tidskrifter och
i Jaccouds stora "Dictionnaire de médecine et de
chirurgie".

Gosselman, Karl August, sjöofficer och
resebeskrifvare, född d. 15 Juni 1800 i Ystad,
egnade sig, sedan han 1816 tagit studentexamen,
åt sjömansyrket. 1818 blef han kadett vid
K. krigsakademien och följande året underlöjtnant vid
örlogsflottan. Efter åtskilliga sjöresor i hemlandets
farvatten erhöll han 1824 befäl på en grefve
A. v. Rosen tillhörig brigg, på hvilken han 1825–26
besökte republiken Columbia. Sedermera besökte han,
på andra fartyg, Vestindien och Förenta staterna. 1828
utkom hans Resa i Colombia åren 1825 och 1826 (nya
uppl. 1830 och 1864), hvilken mottogs med allmänt
bifall. 1829 befordrades G. till premierlöjtnant,
öfvervakade 1831–32 byggandet af ångf. "Rosen"
och var sedermera kommenderad på karantänsbevakning
1833–34, såsom flaggadjutant på en exerciseskader
1834 samt 1835 såsom chef på ångf. "Gylfe". 1833
utgaf han Resa mellan Södra och Norra Amerika,
utarbetade s. å. Project till signaleringssättet för
örlogsfartyg
och utgaf 1835 Resa i Norra Amerika. För
svenska regeringens räkning företog han 1836 en resa
till Syd-Amerika, för att studera dess politiska och
komerciella förhållanden, och besökte bl. a. trakter
Buenos Ayres, Chile, Peru och Jamaica. 1839
återkom han till Sverige och utgaf s. å. Bref
från en vandrande sjöman
(nya uppl. 1841 och
1872). Åren 1840–42 förde G. postångfartyget "Svenska
lejonet". 1842 utgaf han Resor i Södra Amerika åren
1836, 1837 och 1838
samt Besök på Ertholmarna, i
november 1842.
I striden om "stora och lilla flottan"
deltog G. genom brochyren Tankar om svenska flottan
af en svensk sjöman
(1840), uti hvilken återfinnes
samma lifliga fantasi och mästerliga stil, för hvilka
alla hans skrifter vunnit så stort och rättvist
erkännande. Hans resebeskrifningar utmärka sig ock
genom de samlade materialens rikedom. Ett bevis på
erkännande rönte han, då Geografiska sällskapet i
London 1839 gaf honom uppdrag att meddela upplysningar
rörande Syd-Amerika. Död i Nyköping d. 4 April
1843. O. E. G. N.

Gossmann, Friederike, tysk skådespelerska, f. 1838
i Würzburg, var engagerad vid åtskilliga teatrar i
Tyskland, tills hon 1861 blef gift med en baron von
Prokesch-Osten, hvarefter hon endast gaf gästroller
eller uppträdde å teatraliska föreställningar för
välgörande ändamål. Hon lyckades utmärkt väl i både
rörande och

lustiga roller. Ehuru hon omsorgsfullt studerade
sig in i hvarje detalj, förstod hon att gifva sitt spel
en så naturlig prägel, att hvarje rörelse och replik
föreföllo som en ögonblickets ingifvelse.

Gossypium L., bomullsväxter, bot., växtslägte
af fam. Malvaceae, kl. Monadelphia L.,
ordn. Polyandria. Örter eller buskar (stundom
trädlika) med oftast handflikiga blad och stora,

illustration placeholder


ensamma blommor, som hafva tre stora,
äggrundt-hjertlika ytterfoderblad, lågt,
tilltryckt foder samt gul eller stundom rödaktig
krona. Frukten är ett fröhus, af en valnöts storlek,
med många, vanligen rundade, ärtstora frön. Bomull
(T. baumwolle, trädull) är den från fröets yta
utvecklade fröullen, som består af långa, encelliga,
luftfyllda (derför hvita) hår, hvilka hafva stor
hålighet och under torkningen skrufformigt vrida sig,
blifva platta och antaga ett mer eller mindre bandlikt
utseende. När fröhuset är moget, öppnar det sig med
3–5 skal, fröullen framtränger och sväller ut, så
att det hela blir af ända till ett äpples storlek,
och slutligen utfalla fröna, hvilka vinden med hjelp
af hårklädnaden lätt kringsprider. Slägtet innefattar,
utom de många för vinnande af bomull odlade formerna,
blott en (australisk) art. Huru många arter de öfriga
i verkligheten utgöra, är svårt att afgöra. En mängd
olika arter hafva blifvit uppställda och benämnda;
Parlatore ("Le specie dei cotoni", 1861) anser
dessa böra reduceras till 7, andra botanister till
3 eller 2. Den mesta bomullen erhålles af följande,
äfven af Parlatore som skilda arter antagna former:
G. herbaceum L., vanligen ört, G. arboreum L., stor,
ofta trädlik, G. religiosum L., som lemnar den gula
nanking-bomullen, hvaraf kineserna förfärdiga äkta
nanking, G. barbadense L. och G. hirsutum L. Såsom de
tre förstnämndas hemland anses Asien, de två öfriga
härstamma från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:36:32 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free