- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1339-1340

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Godwin - Godwin, 1. William - Godwin, 2. Mary, född Wollstoncraft - Godwin, Georg - Godwin, Parke - Goe - Goeben, August Karl Friedrich Christian von - Goen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samlade dock en större styrka och tvang G. att fly
till Flandern (1051). G. återkom likväl 1051 med en
flotta och dref sina fiender i landsflykt, men dog
redan 1052. Sonen Harald ärfde hans makt och uppsteg
(1066) efter Edvards död på Englands tron.

Godwin [gådoin]. 1. William G., engelsk
författare, f. 1756, d. 1836, blef 1778 prest vid
en dissentersförsamling, hade sedan anställning i
ministeriet samt blef slutligen bokhandlare och
förläggare. De förnämsta af hans skrifter äro:
The inquiry concerning political justice (1793),
The enquirer: reflexions on education, manners and
literatures
(1797), History of the life of Geoffrey
Chaucer
(1803), History of the commonwealth of
England from its commencement to the restoration of
Charles II
(1824–28), Thoughts on man, his nature,
productions and discoveries
(1831), Lives of the
necromancers
(1834) samt romanerna Saint-Leon (1799),
Fleetwood (1805), Mandeville (1817) och Cloudesley
(1830). G. utgaf äfven några sorgespel, som likväl
vunno föga bifall, och under pseudonymen Edward
Baldwin en mängd barnböcker. Ehuru han länge
predikat mot äktenskapet, gifte han sig 1796. –
2. Mary G., född Wollstoncraft, den förres maka,
engelsk författarinna, f. 1759, d. 1797, uppträdde
till försvar för qvinnoemancipationen i Vindication
of the rights of women
(1792) och i andra skrifter.

Godwin (gådoin], Georg, engelsk arkitekt och
skriftställare, f. 1815, är vice president för de
engelske arkitekternas sällskap och, sedan 1844,
hufvudredaktör för den för byggnadskonsten vigtiga
tidskriften "The builder". Bland hans byggnadsverk
må nämnas kyrkorna S:t Juda och S:t Lucas i South
Kensington. Han har författat bl. a. Essay on concrete
(1835), The churches of London (1838), History in
ruins
(1853) och London shadows (1854) samt lemnat
förträffliga bidrag till "The builder", "Civil
engineer and architects’ journal" och "Art journal".

Godwin [gådoin], Parke, amerikansk tidningsman
och författare, f. 1816, var 1837–53 medarbetare i
"Evening Post" och skref på samma gång åtskilliga
uppsatser i "Democratic Review". 1843 uppsatte han
tidskriften "The pathfinder", hvilken dock snart
upphörde. Sedermera öfvertog han redaktionen af
"Putnam’s Montlhy" och meddelade i den en mängd
literära och politiska uppsatser, af hvilka de senare
1858 utkommo i bokform. 1865 återinträdde han i
"Evening Posts" redaktion. – Bland hans arbeten
märkas: Constructive democracy; Vala, a mythological
tale
(1851), i hvilken skildras händelser i Jenny
Linds lif; The history and organisation of labor
(1875) m. fl.

Goe, Nord. mytol., var enligt den mytiska
fornsagan sonsonsons sondotter af jätten Fornjot
(se d. o.). Dennes son Kåre hade nämligen en son
Froste, som åter var fader åt Snö den gamle, hvars son
hette Torre. Om denne Torre, som säges hafva herskat
öfver Gotland, Kvenland och Finland, berättas, att
kvenerna plägade offra åt honom, på det han skulle
gifva dem mycken snö, så att det kunde blifva godt
skidföre. Detta

offer skulle ske vid midvintern, som derefter kallades
Torre-månad. Konung Torre hade två söner, Nor och
Gör, samt en dotter Goe. Hon försvann plötsligen en
gång, hvilket vållade, att midvintersoffret kom att
anställas en månad senare än vanligt; denna månad
blef sedan kallad Goe- eller Göjemånad. Nor och Gör
spanade efter sin syster och funno henne slutligen i
Hedemarken hos konung Rolf i Berg, som hade bortröfvat
henne och tagit henne till äkta. Det isländska
ordet gói skrifves äfven goe, hvilken form närmare
motsvarar det i norska landskapsmål förekommande gjö,
tunn snö, spårsnö. Äfven i namnet Goe finna vi således
personifikationen af en naturföreteelse. Göjemånad är
nu den svenska benämningen på Februari, ehuru dermed
ursprungligen betecknades senare hälften af Februari
och förra hälften af Mars, liksom Torremånaden (hvars
namn i våra almanacker förvridits till Tors-månad)
omfattade slutet af Januari och förra hälften af
Februari. Th. W.

Goeben [göb-], August Karl Friedrich Christian von,
preussisk general, f. 1816, blef 1835 officer vid
ett preussiskt infanteriregemente, men tog afsked
1836 och ingick såsom sekundlöjtnant i carlistiska
armén, deltog i en mängd strider, hvarunder han hade
ganska märkvärdiga äfventyr, och steg i graderna
till öfverstelöjtnant. 1842 återvände han till
fots till fäderneslandet, der han på nytt fick börja
såsom sekundlöjtnant. 1843 blef han förflyttad till
generalstaben och qvarstod der nästan oafbrutet till
dess han, som 1861 utnämndes till generalmajor, 1863
blef brigadchef. 1860 medföljde G. såsom åskådare
spanska högqvarteret under kriget i Marocko. I
spetsen för sin brigad deltog han i danska fälttåget
1864, och såsom divisionschef (13:de divisionen)
deltog han 1866 i Main-arméns fälttåg i vestra
Tyskland. Vid fransk-tyska krigets utbrott 1870
fick han befälet öfver 8:de armékåren (första
armén under Steinmetz). Segern vid Spicheren d. 6
Aug. var till stor del G:s förtjenst, ty han förde
befälet större delen af dagen. Hans armékår deltog
derefter i slaget vid Gravelotte (d. 18 Aug.) och
i Metz’ inneslutning. Efter franska Rhen-arméns
tillfångatagande kom han med sin armékår att tillhöra
den nya första armén (Manteuffel), som ryckte
fram i norra Frankrike. Den 9 Jan. 1871 fick han,
ehuru yngste armékårschef, efter general Manteuffel
befälet öfver första armén och vann med denna segern
vid S:t Quentin (d. 19 Jan. 1871), hvilken afgjorde
fälttåget i norra Frankrike. Efter kriget återtog
han befälet öfver 8:de armékåren. Död 1880. – G. var
typen för en härförare, kunskapsrik, klarseende,
djerf och beslutsam, men på samma gång försigtig,
orubbligt lugn, äfven i de svåraste lägen, vänlig och
välvillig mot sina underlydande och derför omtyckt
af alla. G. författade Vier jahre in Spanien (1841),
Reise- und lagerbriefe aus Spanien und vom spanischen
heer in Marokko
(1863) samt skildringar ur Main-arméns
fälttåg 1866 och kriget i norra Frankrike 1870–71.
C. O. N.

Goen, Nord. mytol., namn på en af de många ormar,
som gnaga på verldsasken Yggdrasil. Th. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:36:32 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free