Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Godegård - Godemar l. Godomar - Godenhjelm, Berndt Abraham - Goderich - Godesberg - Godet, Frédéric - Godetia - Godfred (Gothofredus) - Godhavn - Godkänd - God man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Godegård. 1. Socken i Östergötlands län,
Finspånga läns härad. Arealen 21,974 har. 3,459
innev. (1880). Patronelt pastorat af 3:dje kl,
Linköpings stift, Bergslags kontrakt. Egaren af
Godegårds egendom är patronus. – 2. Bruksegendom i
nämnda socken, bestående af G:s bruk och säteri,
1 mtl, jämte 18 1/2 mtl underlydande, med en egovidd
af 4,930 har, deraf 1,975 har skog. Taxeringsvärde
omkr. 315,000 kr. Bruket, som drifves af vatten från
Årsjön, anlades på 1640-talet af Louis de Geer. Den
årliga tillverkningen är 340,000–425,000 kg. stångjern
eller 765,000 kg. smältstycken, då endast sådana
tillverkas. – Egendomen tillhörde under medeltiden
någon kyrklig stiftelse, reducerades till kronan af
Gustaf Vasa och kom samtidigt med Finspångsgodset
till Louis De Geer, efter hvars död det ärfdes
af hans yngste son, Jean De Geer. Under dennes
tid frånskildes en stor del af godset och kom till
grefliga ätten Bonde på Säfstaholm. Sjelfva säteriet
jämte många andra hemman förblefvo likväl i De
Geerska slägtens ego, och i början af 1700-talet samt
slutligen 1745 återköptes hela "Bondegodset". 1775
öfvergick hela egendomen genom köp till direktören
i ostindiska kompaniet J. A. Grill, inom hvars
slägt den sedan förblifvit. Den eges f. n. (1882)
af f. d. öfverstelöjtnanten Cl. L. Grill.
Godemar l. Godomar, burgundiska konungar: 1. G. I,
var son till kon. Gundiak. – 2. G. II, son till konung
Gundobad och yngre broder till konung Sigismund,
efter hvars tillfångatagande och aflifvande af
frankerna, 523, han sjelf tog det burgundiska riket
i besittning. Till en början försvarade han sig med
framgång mot frankerna, men dukade under för ett
nytt anfall af dem 532–534, hvarefter Burgund blef
en del af det frankiska riket. S. F. H.
Godenhjelm, Berndt Abraham, finsk målare, född 1799
i Mäntyharju socken, började först vid 28 års ålder
att på allvar egna sig åt målarekonsten, efter att
hafva lemnat sin redan beträdda juridiska bana. Sina
konststudier bedref han i Petersburg, hvarifrån han
1848 flyttade till Helsingfors och blef lärare i
Finska konstföreningens derstädes s. å. inrättade
ritskola, hvilken befattning han bibehöll ända
till 1869. Död 1881. Flere af Finlands artister
hafva G. att tacka för de första grunderna i sin
konst. G. målade förnämligast altartaflor, porträtt
och miniatyrstycken med ämnen ofta tagna ur hemlifvet.
H. af S.
Goderich. Se Ripon.
Godesberg, by och kallvattenkuranstalt i preussiska
regeringsområdet Köln (Rhenprovinsen), nära
Rhen. Omkr. 2,500 innev.
Godet [gåde], Frédéric, schweizisk teolog, född i
Neufchâtel 1812. Såsom prest inom reformerta kyrkan
och teologie professor vid universitetet i Neufchâtel
har han under en mångårig, nitisk verksamhet sökt
främja kristlig tro och kristligt lif från sin
ortodoxt supranaturalistiska ståndpunkt. I en mängd
exegetiska arbeten, utmärkta genom en behaglig stil
och ett populärt framställningssätt, har han bekämpat
den moderna bibelkritiken och mot densamma
sökt häfda äktheten och tillförlitligheten af
de nytestamentliga skrifterna i allmänhet och de
fyra evangelierna i synnerhet. Framför allt har han
kämpat för Johannes-evangeliet såsom Nya testamentets
dyrbaraste skatt, såsom den bok, med hvilkens äkthet
kristendomen står eller faller. Han har dervid i
första rummet vädjat till känslan och sökt på förhand
intaga läsaren genom att framställa sina motståndare
såsom den kristna trons fiender. Bland hans arbeten
märkas: Commentaire sur l’évangile de Saint-Luc (1871;
"Kommentar till Lucasevangeliet") Etudes bibliques
(1873; "Bibliska studier", 1878–79), Commentaire
sur l’évangile de Saint-Jean (1864–65; "Kommentar
till Johannesevangeliet", 1877–78) och Commentaire sur
l’êpitre aux romains ("Kommentar till Romarebrefvet",
1879–82).
Godetia Spach, bot., växtslägte af fam. Onagrarieae,
kl. Octandria L., ordn. Monogynia, anses icke
tillräckligt skild från slägtet Oenothera,
dit arterna sålunda rättast skulle vara att
hänföra. G. rubicunda Spach (Oenothera purpurea
Curt.), G. Lindleyana Spach (Oen. Lindleyana
Dougl.) m. fl. arter odlas som prydnadsväxter i
trädgårdar. De äro enåriga örter, som utveckla
sina vackra, mer eller mindre röda, blommor
under hela sommaren och långt fram på hösten.
Ldt.
Godfred (af Eginhard kallad Gothofredus), konung
i Danmark (måhända endast öfver Jylland), af
några ansedd för att vara densamme som den norske
fylkeskonungen Gudröd veidekonge från Vestfold,
kämpade mot Karl den store, sedan denne besegrat
sachsarna, och rådde öfver en stor flotta. 810
blef han lönmördad. Honom tillägges det äldsta
danska fästningsverk i Sönderjylland, "Kurvirke",
af hvilket spår ännu finnas något s. om Dannevirke.
C. R.
Godhavn, dansk koloni på Disko-ön vid Grönlands
vestkust, under 69° 14’ n. br. Säte för inspektören
i Nord-Grönland.
Godkänd. Se Examensbetyg.
God man, jur., person, som lagligen förordnas att
vårda och förvalta annans egendom. God man skall af
domstol utses att omhändertaga inländsk arfvinges
arfslott, då dennes vistelseort ej är känd, samt
omyndigs gods, då rätter förmyndare ej kan straxt
nämnas eller tillträda förmynderskapet. Då makar äro
lagiigen skilda till säng och säte och mannen varit
dertill vållande, eger domaren äfven nämna god man
till hustruns biträde och likaså, på hustruns begäran,
då boskilnad blifvit af henne sökt. I konkurs välja
borgenärerna vid första förhöret inför rätten eller
domaren de gode man, som ega förvalta konkursboet
till inställelsedagen, då förvaltningen öfvertages
af sysslomännen. – Gode män benämnas ock åtskillige
förtroendemän, som af offentlig myndighet eller
enskilda personer utses att verkställa hvarjehanda
legala uppdrag eller pröfva rättsanspråk, som eljest
skulle göras anhängiga vid domstol. Så stadgar 24
kap. 2 § Rättegångsbalken, att, om i någon sak äro så
vidlyftiga räkningar, att allt för lång tid erfordras
för deras utredning, denna skall verkställas af gode
män, och att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
