Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gesneraceæ - Gespanschaft - Gess - Gess dur - Gessie - Gessler - Gessner, Konrad von - Gessner, Salomon - Gest - Gestad - Gesta romanorum - Gestikulation - Gestilren - Gestr Blindi - Gestrikland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Isoloma (Tydaea), Naegelia, Aeschynanthus m. fl.,
de flesta härstammande från det tropiska Amerikas
skogstrakter, odlas i svenska växthus. Till familjen
är måhända äfven att räkna det parasitiska slägtet
Orobanche, af hvilket ett par arter tillhöra svenska
floran. Ldt.
Gespanschaft. Se Komitat.
Gess (Fr. sol bémol, Eng. g flat), musikt., den med
en halfton sänkta tonen g. Förvexlas enharmoniskt
med fiss. A. L.
Gess dur, musikt., den dur-tonart, som har gess
till grundton och företecknas med b för h, e, a,
d, g och c. Förvexlas enharmoniskt med fiss-dur.
A. L.
Gessie, socken i Malmöhus län, Oxie härad. Arealen
649 har. 420 innev. (1880). Jämte Eskilstorp utgör
G. ett regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift,
Oxie kontrakt.
Gessler, Hermann. Se Tell-sagan.
Gessner, Konrad von. Se Gesner.
Gessner, Salomon, schweizisk skald och konstnär,
föddes 1730 i Zürich, der hans fader var
bokhandlare. För att utbildas i samma yrke sändes
han 1749 till Berlin, men der öfvade han sig i
stället i landskapsmålning och radering. Inom kort
återvände han till sin födelsestad och började då att
företrädesvis egna sig åt poetisk produktion. 1751
utkom hans Lied eines schweizers an sein bewaffnetes
mädchen. Derefter följde bl. a. en större dikt,
Daphnis (1754; öfvers. på Sv. 1796), hans första
samling Idyllen (1756), Der tod Abels (1758, ett
slags idyllisk hjeltedikt på prosa; öfvers. på
Sv. 1789), Der erste schiffer (1762; öfvers. på
Sv. 1797) samt, 1772, en ny samling idyller. Med
sina idyller gjorde G. lycka i Tyskland och kanske
ännu mera i Frankrike. De besjunga på ett melodiskt
språk en af ingen tvedrägt och inga lidelser störd
guldålder, men de sakna karaktersskildring och
slå öfver i en fadd sentimentalitet. Efter 1762
egnade G. sig nästan uteslutande åt målare- och
raderingskonsten, i synnerhet inom den sistnämnda
med afgjord framgång. Hans samlade skrifter utgåfvos
1777–78 (ny uppl. 1841), och en fullständig samling
af hans raderingar (337 blad) utkom 1802. En samling
af hans idyller utkom 1794 i svensk öfversättning
af P. U. Enbom. G. dog i Zürich 1787. – Hans son,
Konrad G. (f. 1764, d. 1826), var en framstående häst-
och bataljmålare.
Gest [sjest], Fr. geste (af Lat. gestus, åtbörd),
rörelse med händer, armar, hufvud, någon annan
kroppsdel eller hela kroppen, såsom uttryck för en
känsla. – Gestikulation [sjest-], Fr. gesticulation,
åtbördsspel, sammanfattningen af de talet ovilkorligt
åtföljande, efter tankarnas gång sig rättande
rörelserna, synnerligast med händer och armar. –
Gestikulera [sjest-], Fr. gesticuler, uttrycka sig
genom åtbörder.
Gestad, socken på Dal, Elfsborgs län, Sundals
härad. Arealen 6,372 har. 2,626 innev. (1880). Annex
till Bolstad, Karlstads stift, Södra Dals kontrakt.
Gesta romanorum, Lat., "romarnas bedrifter" (äfven
Historiae moralisatae, "moraliserande berättelser"),
titel på en under medeltiden vida spridd samling af
korta anekdoter, sagor och
legender på latinska språket. Denna samling leder
troligen sitt ursprung från England samt från slutet
af 13:de eller början af 14:de årh. Språket är
enkelt, berättelserna stundom ej utan en viss poesi,
och moraliseringen ofta djupsinnigt mystisk. "Gesta
romanorum" blef snart en älsklingsläsning inom alla
kretsar och öfversattes på många lefvande språk. Den
äldsta upplagan (från 1472) innehåller 151 kapitel,
och de nyaste (af A. Keller, 1842) 181. Många bland
dessa berättelser hafva begagnats af senare tiders
fabeldiktare och novellister.
Gestikulation, Gestikulera. Se Gest.
Gestilren, beläget vid pass 4 km. n. v. från
Kungslena, i Vestergötland. Den 17 Juli 1210 stod der
ett slag mellan kon. Erik Knutsson och Sverker d. y.,
hvarvid den senare stupade. B. S.
Gestr Blindi kallas rättare Gestumblinde. Se d. o.
Gestrikland, det sydligaste och minsta af de
norrländska landskapen, är beläget mellan 60° 10’
och 61° 3’ n. br. samt 16° 9’ och 17° 21’ ö. l. från
Greenwich samt begränsas i s. af Dalelfven och
Upland, i v. af Dalarna, i ö. af Bottniska viken, i
n. af Helsingland, mot hvilket landskap Odmorden till
en del bildar gränsen. Ytinnehållet beräknas utgöra
4,445,7 qvkm. Från Bottniska vikens strand höjer sig
landet småningom, och mot vestra och norra gränserna
förekomma ganska betydliga sand- eller rullstensåsar
och bergsträckningar, bland hvilka märkas den
genom Ockelbo, Årsunda, Öster-Fernebo och Ofvansjö
socknar samt Storsjön löpande sandåsen, Kungsberget,
Storberget, Fallåsberget och Gnupberget. Nära 10
proc. af G:s yta, eller 442,8 qvkm., upptagas af
sjöar och tjernar, hvilka lära uppgå till nära 800,
och hvilka utgöra ett af de mest karakteristiska
dragen hos detta landskap. Störst bland sjöarna
är Storsjön (72,3 qvkm.), hvilken genom Gefle-
eller Gafle-ån uttömmer sitt vatten i hafvet;
dernäst komma Öjaren, Viksjön och Ottnaren. Genom
landskapets södra del flyter Dalelfven, som
bildar de stora Hedesundafjärdarna. Utanför kusten
är en mindre skärgård, af hvars holmar och öar Kusön,
Iggön och Edsk-ön äro de största.
G:s geologiska beskaffenhet är ännu icke fullständigt
känd. Berggrunden utgöres till största delen af
urformationens röda och gråa gneiser. Inom södra
delen af provinsen, hufvudsakligen inom Torsåkers
socken, förekommer "eurit" med deruti belägna
jernmalmsfyndigheter. I sydligaste delen uppträder
en grof, röd granit. Kring Storsjön och i nordöstlig
riktning derifrån, utmed Gefleån, utbreder sig
en mäktig aflagring röd, delvis konglomerat-artad
sandsten ("dalasandsten"), uti hvilken träffats,
vid flere nivåer, nästan horisontala bäddar af den
eruptiva bergarten diabas. Sandstenen, hvilken anses
vara af kambrisk-silurisk ålder, träffas blottad på så
få ställen (n. om Årsunda kyrka, vid Forsbacka bruk,
vid och n. om Gefle), att dess verkliga utbredning,
ehuru visserligen antydd genom en stor mängd löst
utspridda sandstensblock, icke kan anses vara säkert
bekant. Undersilurisk kalksten finnes på Limön i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
