Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generaltullstyrelsen - General-vikarie - Generatio æqvivoca l. Generatio spontanea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillsattes en generaltullförvaltare, hvilkens
myndighet sträckte sig både till tullväsendet
och seglationen. Då Kommerskollegium
1637 inrättades, blef generaltullförvaltaren
en af dess ledamöter. Till följd deraf
drogos tullärendena allt mera dit från
Kammarkollegium, tills konungen slutligen 1676
förklarade, att allt hvad som anginge tullen
derefter skulle lyda under Kammarkollegium, hvarunder
ett tull- och licentkontor 1681 inrättades till
förvaltning af rikets stora och små tullar. I
spetsen för landtullarna ställdes en generalinspektör,
hvilken liksom generaltullförvaltaren lydde under
Kammarkollegium. Den senare benämndes från början
af 1686 öfverdirektör, hvilken benämning sedermera
jämväl tillkom styresmannen för landtullarna.
När Kommers- och Kammarkollegierna 1711 åtskildes,
behöll det förra domsrätten, det senare inseendet
öfver uppbörden och tulltjenstemännen, tills
tullväsendet 1713 åter ställdes hufvudsakligen
under Kommerskollegium. Sedan sjö- och landtullarna
på 1620-talet tidtals blifvit utarrenderade,
ställdes 1717 samtlige sjötullar under allmän
förpaktning, och 1727 blefvo, utom i Pommern,
både sjö- och landtullarna bortarrenderade,
till en början intill 1730, åt ett bolag, benämndt
Generaltullarrendesocieteten. (Se d. o. 1.) Detta
arrende förlängdes tid efter annan, tills tullväsendet
1766 ställdes under kronans förvaltning, och en
K. Generaltulldirektion inrättades. Denna bestod
af en generaldirektör, biträdd af fyra tullråd
(bland dem borgmästaren i Stockholm samt ett kammar-
och ett kommersråd) och utgjorde tullverkets
öfverstyrelse, med myndighet att tillsätta
sysslor, disponera tullmedel och afgöra
ekonomiska frågor och sådana, som ej hörde
till generalkontorens och domstolars afgörande.
1769 omorganiserades denna direktion, som då
erhöll sex ledamöter med en landshöfding till
ordförande. Tid statshvälfningen 1772 upphäfdes
samma direktion och tullverket ställdes å nyo
under Kammarkollegium. Från och med 1777
utarrenderades tullinkomsterna å nyo till enskilda
aktieegare. (Se Generaltullarrendesocieteten
2.) Efter arrendets upphörande (1782) fortforo
fullmäktige i Generaltullarrendesocieteten att
under namn af K. Generaltulldirektion och med
presidenten i Kammarrevisionen till ordförande
för Kronans räkning förvalta tullverket till
och med 1785, hvarefter ny direktion, bestående af
samma ordförande och 8 (sedermera dels 9, dels 7)
ledamöter, utgjorde tullverkets öfverstyrelse till
1803. Då utarrenderades tullinkomsterna å nyo till
ett bolag. (Se Generaltullarrendesocieteten 3.)
Från och med 1814 förvaltades tullverket af
en direktion, bestående till en början af ett
statsråd såsom ordförande och sju ledamöter,
bland hvilka statssekreterarna för Kammar-,
samt Handels- och Finansexpeditionerna, presidenten
i Kammarkollegium, en statskommissarie och en
handlande. Vid inträffade ledigheter minskades
ledamöternas antal till fem. Genom k. br. d. 24
Nov. 1824 inrättades Generaltullstyrelsen, som bestod
af generaltulldirektören såsom ensam beslutande chef
och två
rådgifvande ledamöter, benämnda
derpartementschefer. – Generaltullstyrelsen består
numera, enligt senast utfärdade, d. 1 Nov. 1878
daterade, instruktion, af generaltulldirektören såsom
chef för tullverket, med ensam beslutanderätt, och
tre ledamöter (byråchefer), hvilka äro chefer, en för
kameral-, en för revisions- och en för kanslibyrån. –
Generaltulldirektören är i främsta rummet K. M:t
ansvarig för tullverkets förvaltning och uppfyllandet
af dess åligganden. Under hans ämbetsresor, semester
eller frånvaro, understigande 14 dagar, inträder
äldste tjenstgörande ledamoten i utöfningen af
generaltulldirektörsämbetet. – Kameralbyrån handlägger
de ärenden, som afse uppbörden; granskar redogörarnas
medelsredovisningar; upprättar tullverkets hufvudbok
och öfriga till medelsförvaltningen hörande
räkenskaper; handlägger frågor om assignering af
medel från Riksbanken, utfärdande af anordningar,
förskotts öfversändande till tullförvaltningarna,
tillämpning af gällande utgiftsstater, uppställningen
och formen för tullverkets räkenskaper,
tullverkets fasta och lösa egendom, anmärknings-,
afskrifnings- och balansmål samt tullstatens
enskilda pensionsinrättning. – Revisionsbyrån
verkställer gransknings- och statistiska arbeten
samt handlägger ärenden rörande restitution af de
till statsverket ingångna, genom tullverket uppburna
afgifter samt tvister angående varors tullbehandling,
tillämpningar i öfrigt af gällande tulltaxa och
tara-tariff samt öfriga författningar rörande
till statsverket ingående afgifter, som uppbäras
genom tullverket, befrielse från tull- eller andra
dylika afgifter, formen för och uppställningen af
tullförvaltningarnas journaler m. m., hvilka ej
ingå till kameralbyrån, statistiska meddelanden,
till K. M:t eller ämbetsmyndigheter samt anmärkningar
mot tullförvaltningarnas journaler. – Kanslibyrån
handlägger öfriga ärenden. Då, i enlighet med hvad
för skeppsmätningsöfverkontrollören särskildt är
stadgadt, denne skall tillhandagå styrelsen med
beredning af ärenden, som af styrelsens öfverinseende
öfver skeppsmätningen i riket härflyta, eger
kanslibyråchefen påkalla biträde i sådant afseende af
bemälde öfverkontrollör, och skall hans utlåtande
alltid infordras i sådana frågor, för hvilkas
pröfning fordras sakkunskap i skeppsmätningsväsendet.
G. N. S.
General-vikarie kallas inom den katolska kyrkan en
biskops medhjelpare och ställföreträdare.
Generatio aeqvivoca l. G. spontanea, fysiol.,
uralstring, lefvande varelsers omedelbara uppkomst ur liflösa
kroppar. I äldre tider trodde man, att grodor,
insekter och svampar uppstodo ur gyttjan genom
uralstring. Då detta visade sig vara oriktigt,
omfattades med begärlighet den åsigten att de endast
med mikroskopet skönjbara väsendena på dylikt sätt
framträdde. En stor mängd försök hafva anställts
i denna riktning, och förnyade gånger har man
tillkännagifvit sig genom uralstring hafva i vissa
för detta ändamål framställda lösningar lyckats skapa
nya lefvande varelser ur döda ämnen. Men hvarje gång
har dock en noggrannare kritik uppvisat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
