Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fryxell, Anders - 2. Fryxell, Olof - Fryxell-Langensköldska donationen - Frågodag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den sedvanliga och föranledde en särskild skrift,
Karakteristik af tiden och de utmärkta handlande
personerna i Sverige från år 1592 till 1600,
hvilken Svenska akademien belönade med sitt stora
pris och lät trycka i sina handlingar (14:de d.,
1831). Från 1831 fick F. ett årligt statsunderstöd,
hvilket 1834 förbyttes till ett resestipendium,
som ökades genom enskild subskription. Under 11
månader besökte han nu bibliotek och arkiv i Danmark,
Tyskland, Polen, Österrike, Belgien och Nederländerna
samt utgaf efter hemkomsten sina i afskrift medförda
Handlingar rörande Sveriges historia (1836–43). Det
växande materialet föranledde ny utvidgning af
"Berättelsernas" plan. Kristinas förmyndares och
hennes egen regerings historia berättades i fyra
delar (1838–42), Karl X:s i två (1843), Karl XI:s
förmyndares och hans egen i åtta (1846–53), Karl
XII:s i nio (1856–59), Frihetstidens femtiotre år
i sjutton delar (1862–79). Det rykte, F. vunnit
såsom berättare, motsvarades icke af hans förmåga
såsom historieskrifvare. Den biografiska planen, som
aldrig öfvergafs, föranledde ett mer detaljeradt
än koncentreradt framställningssätt, och i opartisk
uppfattning, detaljnoggranhet och öfverskådlighet
lemna "Berättelserna" mycket att önska, sedan deras
författare inträdt bland historieforskarna. Men
med reformatorisk ifver drog han i härnad mot
många allmänt herskande åsigter, oförfärad i
striden, vare sig denna gällde mängdens fördomar
eller stora författares ord. F:s verk trängde fram
till en stor allmänhet, i rikt mått främjande hans
uttalade mål att "bland landsmän sprida en närmare
kännedom, ett varmare deltagande för det gemensamma
fosterlandets vördnadsbjudande minnen". – Flere af
F:s "Berättelser" äro öfversatta eller bearbetade
på norska, tyska, franska, danska, engelska och
holländska. F:s höga uppskattning af adelns ingripande
i Sveriges utveckling förde honom i häftig polemik
mot Geijers förkärlek för konungarnas och alstrade
(1845–51) en hel literatur af stridsskrifter. Om
aristokratfördömandet i Svenska historien (1845–50)
hette F:s inlaga i striden, i hvilken, utom Geijer
och F., fem andra författare ingrepo. Ridderskapet
och adeln vid 1847 års riksdag gaf F. som bevis af
erkänsla sin stora guldmedalj. Åren 1860–62 utgaf
F. en annan serie (nio häften) af polemiska skrifter,
Bidrag till Sveriges literaturhistoria, i hvilka
framställningen gäller icke blott Geijer, utan hela
den literär-politiska striden från 19:de århundradets
början till slutet af Karl Johans regeringstid. Såväl
"Berättelserna" som dessa "Bidrag" framkallade bittra
kritiker, hvilka F. stundom bemötte. Hans stridbarhet
växte med åren, liksom hans sinnes lifaktighet, och
t. o. m. den i politiskt afseende neutrala ställning
han tidigare velat synas iakttaga (ehuru han afgjordt
stod på den konservativa sidan) vek mer och mer för
ett allt tydligare uttaladt nit för folkfriheten.
F. företog äfven på äldre dagar flere forskningsresor
till utländska arkiv. Alla sina derifrån hemförda
afskrifter och anteckningar samt hela sin vidlyftiga
"rustbod" för "Berättelser ur
svenska historien" skänkte han 1880 till
k. Biblioteket i Stockholm. Han afled i Stockholm
d. 21 Mars 1881. – F. blef 1832 medlem af Samfundet
för utg. af handskrifter rör. Skandinaviens
historia, 1834 af Vitt. hist. o. ant. akad., 1840
af Sv. akad. och 1847 af Vetenskapsakademien. Utom
ofvan nämnda arbeten författade han: Svensk språklära
(1824; 13:de uppl. 1865) hvars fjerde uppl. (1832)
ökades med en öfversigt af svenska språkets och
literaturens historia, hvilken under årtionden var
den svenska ungdomens enda vägvisare i dessa för
skolan förut främmande ämnen, Inträdestal hållet
i Sv. akad. d. 23 Maj 1841 (öfver J. O. Wallin;
Sv. akadts handl., 21 del., 1845), Orsakerna
till den historiska orättvisa, hvarmed catholska
tidehvarfvet blifvit i Sverige behandladt (1847; i
"Handl. rör. prestmötet i Carlstad", 1848), Äreminne
öfver Grefve E. Dahlberg (Sv. akad:s handl., 24 del.,
1851), Jemförelse mellan psalmböckerna af 1695 och
1819 (1854) med flera smärre afhandlingar. Äfven
några af F:s predikningar och andliga föredrag äro
tryckta. H. W.
2. Fryxell, Olof, den föregåendes broder, prest,
vitterhetsidkare, född d. 24 Sept. 1806 i Edsleskogs
prestgård (Dal), blef 1825 student i Upsala och
prestvigdes 1831. F. var från 1832 en följd af år
lärare vid åtskilliga flickskolor i Stockholm och
1840–55 föreståndare för Wallinska flickskolan i
nämnda stad. 1844 blef han bataljonspredikant vid
Svea artilleriregemente, 1845 filos. doktor och 1853
kyrkoherde i Skeppsholms församling i Stockholm. 1859
blef F. ordinarie hofpredikant och 1860 kyrkoherde
i Ör (Karlstads stift) samt förordnades 1862 till
kontraktsprost öfver Södra Dals kontrakt. Teol. doktor
1877. – Såsom vitter författare uppträdde F. 1829
med ett häfte dikter och vann Sv. akad:s pris för
dikterna: De bergtagna (1832), Slaget vid Brunkeberg
(1834) och Bråvalla slag (1845). Han har dessutom
utgifvit: Metamorfoserna, 1:a sången (1834); Skrifter
(1835–38), innehållande dels poesier, dels politiska
uppsatser; flere diktsamlingar, i dels bunden, dels
obunden stil, under titlarna Natt och Dag samt Dag
och Natt (1839–54) m. m.
Fryxell-Langensköldska donationen, en 1827 och 1832
af krigsrådet Daniel Fryxell (född d. 30 Mars 1776,
död d. 14 Febr. 1837) och hans hustru Margareta
Kristina, f. Langensköld (född d. 31 Mars 1776, död
d. 27 April 1840), inrättad stiftelse för välgörande
ändamål. Donationen består af säterierna Ekholmen
och Kyrkebyn med underlydande i Gunnarsnäs socken och
säteriet Vesterråda med underlydande i Holms socken
samt en mängd frälseräntor. Af stiftelsens årliga
behållning skola minst tre fjerdedelar utdelas till
"pauvres honteux" och det öfriga till stipendier
åt behöfvande studerande. Understödstagare
skola tillhöra Värmlands och Elfsborgs län, men
företrädesvis Dal.
Frågodag, den dag, på hvilken församling, der ledig
prestlägenhet finnes, eger att utlåta sig huruvida
emot det förestående valet några hinder äro att
anmäla, och på hvilken, om sådana icke förekomma,
vallängden uppläses och justeras. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
