Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Import. Export.
År.
General- Special- General- Special-
handel. handel. handel. handel.
1869–73 4,108 3,343 4,061 3,260
1874 4,423 3,508 4,702 3,711
1875 4,462 3,537 4,807 3,873
1877 4,570 3,670 4,371 3,436
1879 – 4,595 – 3,163
England införde 1877 till F. för 722 mill. fr.,
Belgien för 465, Tyskland för 460, Italien för 447,
Schweiz för 335, Nord-Amerikas förenta stater för 280,
Ryssland för 209 mill. fr. S. å. exporterade F. till
England för 1,334 mill. fr., till Belgien för 497,
till Tyskland för 432, till Förenta staterna för 318,
till Schweiz för 306, till Italien för 299 o. s. v. –
De förnämsta varugrupper, som 1877 voro föremål för
den utländska handeln voro 1) i importen: råsilke
306 mill. fr., ull 320, spannmål 257, bomull 214,
stenkol 166, hudar och skinn 161, kreatur 186,
kaffe 154 mill. fr.; 2) i exporten: ylleväfnader
379 mill. fr., sidentyg 427, vin 225, leksaker 166,
läderarbeten 265, spannmål 237, socker 192, ost och
smör 147, alkohol 61 mill. fr. etc. Med afseende
på varugrupperna visar specialhandeln följande
betydande skiljaktighet åren 1873 och 1879.
Importen 1873. 1879.
Konsumtionsartikler .. 938,500,000 fr. 1,823,609,000 fr.
Råvaror .............. 2,108,300,000 " 2,126,601,000 "
Manufakturalster ..... 342,900,000 " 420,918,000 "
Diverse .............. 165,100,000 " 223,709,000 "
––––––––––––––––––
3,554,800,000 fr. 4,594,837,000 fr.
Exporten 1873. 1879.
Manufakturalster ..... 2,142,200,000 fr. 1,735,491,000 fr.
Manufakturalter
och råvaror .......... 1,442,600,000 " 1,254,193,000 "
Diverse .............. 198,500,000 " 173,406,000 "
––––––––––––––––––
3,783,300,000 fr. 3,163,090,000 fr.
Af denna öfversigt visar sig, att exporten 1873
öfversteg importen med närmare 230 mill. fr., men 1879
var 1,430 mill. mindre än denna. I importen utgjorde
manufakturalster 1879 9,16 proc., i exporten deremot
54,86 proc. – En följd af de mindre goda skördarna
1878 och 1879 har varit en förökad införsel af
spannmål och vin. 1876 infördes 744 mill. kg. spannmål
(till ett värde af 142,5 mill. fr.), 1877 500 mill
kg., men 1878 1,640 mill. kg. och under de tre första
qvartalen 1879 1,741 mill. kg. (474 mill. fr.).
Angående inrikeshandeln saknas bestämda siffror;
approximativt uppskattar man den till tio gånger
den utländska.
Den franska handelsflottan intager sjette platsen
bland de handlande nationernas flottor, efter
Englands, Förenta staternas, Norges, Tysklands
och Italiens. 1860 räknade den (utom
fiskarebåtar under 50 tons) 14,922 fartyg (af dessa
314 ångfartyg) om 996,124 tons, 1873 15,574
fartyg (deraf 516 ångare) om 1,089,075 tons och 1878
15,527 fartyg om 975,883 tons, bemannade med en
besättning af 95,942 man. – Skeppsfarten på utlandet
och kolonierna 1879 visar sig af följande öfversigt:
Ingående. Utgående.
Antal. Drägtighet. Antal. Drägtigheit.
Franska
fartyg ..... 9,169 3,035,281 7,273 2,655,195
Främmande
fartyg 23,961 7,887,487 13,369 3,604,421
––––––––––––––––––––––––––
Summa 33,130 10,922,768 20,642 6,259,616
De förnämsta sjöhandelsplatserna (efter drägtigheten
1877 af in- och utgående fartyg) äro Marseille,
le Havre, Bordeaux, Dunkerque, Rouen, Cette,
Dieppe, Saint-Nazaire, Boulogne och Nantes. De
vigtigaste landthandelsstäderna äro Paris, Lyon,
Lille, Montpellier, Nantes, Nîmes, Rouen, Rennes,
Toulouse, S:t Etienne, Beaucaire och Aix.
Samfärdsmedel. I fråga om samfärdsmedel är
F. synnerligen väl lottadt. I synnerhet bör
framhållas dess kanalnät, hvars sammanlagda längd
utgör nära 5,000 km. I slutet af 18:e årh. hade
F. endast omkr. 1,000 km. kanaler, men dessa voro
byggda utan någon bestämd plan och hade nästan
endast lokalt intresse. Den 1 Jan. 1879 hade
F. 57 konstgjorda vattenvägar, af hvilka följande
äro de förnämsta: Canal du Midi (277 km.) och dess
fortsättning Garonne-kanalen (210,6 km.), som förena
Atlantiska hafvet med Medelhafvet; Beaucaire-kanalen
(77,8 km.), som går från Beaucaire vid Rhône till
Aigues-Mortes vid Medelhafvet; Arles-kanalen (47,4
km.), från Arles vid Rhône till Bouc vid Medelhafvet;
Nantes-Brest-kanalen (360 km.); Briare-kanalen
(59,1 km.) och dess fortsättning Loing-kanalen
(49,5 km.), som förena Seine med Loire; Loire-kanalen
(196,3 km.), som från Briare följer Loire uppåt och
fortsättes af Digoin-Roanne-kanalen (55,8
km.). Vid Digoin står Loire-kanalen i förbindelse
med Canal du Centre (129,3 km.), som förenar Saône
med Loire, vid Decise med Nivernais-kanalen (175,6
km.), som går från Decise vid Loire till Auxerre vid
Seines biflod Yonne, och vid Marseille-les-Aubigny
med Berry-kanalen (322,5 km.), som går till Tours
vid Loire. Seine förenas med Saône och Rhône genom
Burgundiska kanalen (242 km.), samt med Rhen genom
Marne-Rhen-kanalen (213,6 km.). Rhône förenas med Rhen
genom Rhône-Rhen-kanalen (189,8 km.). Andra vigtiga
kanaler äro S:t Quentin-kanalen (96,3 km.), som
förenar Somme med Schelde, Ardennes-kanalen (100
km.), som förenar Meuse med Aisne och står i samband
med Aisne-kanalen (51,5 km.), Aisne-Marne-kanalen
(58,1 km.), Marne-kanalen (137,2 km.) samt den under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
