Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankfurt am Main, stad i preussiska regeringsområdet Wiesbaden - Frankfurt an der Oder, regeringsområde och stad i preussiska prov. Brandenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smuts beryktade judegatan, före 1806 den enda, der
judarna fingo bo, är till största delen nedrifven. De
största torgen äro Rossmarkt, Schillerplatz,
Römerberg, med rådhuset, och Liebfrauenberg. Den
berömdaste bland stadens sexton kyrkor är den katolska
domkyrkan, S:t Bartholomaeus, i hvilken sedan 1562
de tyske kejsarna kröntes. Den säges vara grundlagd
af Ludvig den tyske, invigdes 1239, utvidgades 1315–45
och restaureras f. n. Af de protestantiska kyrkorna är
S:t Paulskyrkan den namnkunnigaste. Rådhuset, kalladt
"der Römer", innehåller i den stora kejsaresalen
porträtt af alla kejsarna från Konrad I till Frans II
samt i arkivet Karl IV:s "Gyllene bulla" af 1356. I
det Thurn-Taxisska palatset, 1806–10 furst-primas’
residens, hade 1816–66 den tyska förbundsdagen sina
sessioner. Bland vetenskapliga inrättningar stå
främst stadsbiblioteket, med omkr. 150,000 band,
myntkabinett och samling af traktens fornlemningar,
samt det Senckenbergska naturforskaresällskapets
naturhistoriska museum. Det står i nära
förening med den af läkaren J. C. Senckenberg
grundade Senckenbergska stiftelsen, som jämte
borgarehospital innehåller ett medicinskt institut
med anatomiskt museum, botanisk trädgård och en rik
naturvetenskaplig-medicinsk boksamling. Den förnämsta
konstanstalten är det af bankiren J. F. Städel 1816
stiftade Städelska konstinstitutet; bland privata
samlingar intager det Bethmannska museet främsta
rummet. Bland stadens offentliga konstverk förtjena
nämnas Göthestatyen (af Schwanthaler), upprest 1844,
Gutenbergsmonumentet (1858) och Schillerstatyen
(1863). – Jämte Sachsenhausen hade F. 1875 en
befolkning af 103,315 innev, (med förstäderna
Bornheim, Bockenheim, Oberrad och Rödelheim 134,776),
hvaraf 25,000 voro katoliker och 10,000 judar. F. har
alltid varit mera en handlande, än en industriidkände
stad. Numera tillverkas der hufvudsakligen endast
stilar och trycksvärta ("Frankfurter schwarz"),
vaxduk, guld- och silfvertråd, tapeter, lädervaror,
tobak och kinin. På senare tider har äfven dess
handel börjat aftaga. Grosshandeln på England
och Frankrike har minskats genom tullföreningen,
och den inre handeln genom landstädernas lättade
direkta förbindelse med sjöstäderna. Äfven de båda,
förr så stora mässorna (vid påsk- och Mikaelitiden)
hafva förlorat i vigt, och bokhandeln, för hvilken
F. i 17:de årh. var hufvudstapelplatsen, har
sedan lång tid sin hufvudort i Leipzig. Deremot är
handeln med vexlar och statspapper den förnämsta
i Tyskland. F. är en af centralpunkterna för
det europeiska jernvägsnätet. – F. förekommer i
urkunderna först 794, då Karl den store der höll
en kyrkoförsamling, som fördömde adoptianerna och
förbjöd bilddyrkan i den vesterländska kyrkan. Ludvig
den fromme uppförde der ett palats (Saalhof) samt
omgaf staden med murar och grafvar. Efter fördraget
i Verdun (843) blef F. det östfrankiska rikets eller
Tysklands hufvudstad. Stadens anseende tilltog, då
den efter Fredrik Barbarossas val derstädes (1152)
blef den ort, der de tyske konungarna valdes, hvilket
dock blef lagligen bestämdt först 1356 genom
"Gyllene bullan". Dess sjelfständighet tog sin
början 1257, då den kejserliga fogdevärdigheten
derstädes afskaffades. 1329 förklarades F. för
fri riksstad af Ludvig bajraren. 1530 infördes
reformationen; dock afskaffades ej katolicismen helt
och hållet, och stadens råd, ehuru protestantiskt,
sökte att så mycket som möjligt intaga en neutral
ställning mellan religionspartierna, för att ej
stöta sig med kejsaren. Derför höllos ofta konvent
derstädes mellan de protestantiske furstarna, och
1558 en furstedag, på hvilken F.-recessen slöts. I
den andra hälften af 16:de årh. upptog F. många
för religionens skull fördrifna holländska
familjer, hvilka i hög grad befordrade stadens
företagsamhetsanda och konstskicklighet, samt
senare, efter det Nantesiska ediktets upphäfvande
(1685), äfven franska protestanter. I sjuåriga kriget
besattes staden d. 2 Jan. 1759 af fransmännen under
Soubise. I de franska revolutionskrigen intogs den af
Custine, d. 23 Okt. 1792, och af Kléber, d. 15 Juli
1796. Medan genom riksdeputationens hufvudbeslut
1803 nästan alla riksstäder förlorade sin frihet,
förblef F. fri riksstad, men då Rhenförbundet
(1806) stiftades, förlorade det sin sjelfständighet
och förenades med furst-primas K. von Dalbergs
stater. 1810 blef F. hufvudstad i det nyskapade
storhertigdömet F. (5,160 qvkm.), som bildades af
riksstaden F:s område, furstendömet Aschaffenburg,
grefskapet Wetzlar samt furstendömena Fulda och
Hanau m. m. och var indeladt i fyra departement:
F., Aschaffenburg, Fulda och Hanau. Vid Tysklands
omgestaltning 1815 blef F. med närmaste omnejd
åter en fri stad och 1816 förbundsdagens säte. Den
3 Apr. 1833 egde det s. k. Frankfurt-attentatet
(se d. o.) rum. 1848 och 1849 var F. medelpunkten
för det politiska lifvet i Tyskland. Den 31 Mars–3
Apr. 1848 hade det s. k. vorparlamentet sina
sammanträden derstädes, och d. 18 Maj 1848–30 Maj
1849 den tyska nationalförsamlingen, liksom också
den tyske riksföreståndaren ärkehertig Johan der
hade sitt säte från d. 12 Juli 1848 till d. 20
Dec. 1849. Då vid preussisk-österrikiska krigets
utbrott F. ställde sig fientligt mot Preussen,
besattes det d. 16 Juli 1866 af general Vogel
v. Falckenstein och införlifvades d. 18 Okt. s. å. med
den preussiska staten, hvarvid det fick en ny
författning. Till tyska riksdagen väljer staden 1
och till preussiska deputeradekammaren 2 medlemmar,
under det öfverborgmästaren representerar staden i
preussiska "herrenhaus". Den 10 Maj 1871 afslöts i
F. fred mellan Frankrike och Tyskland.
Frankfurt an der Oder. 1. Regeringsområde i preussiska
prov. Brandenburg. Arealen 19,194 qvkm. 1,059,392
innev. (1875). – 2. Hufvudstad i nämnda område,
ligger, jämte förstäderna Guben och Lebus, på venstra
stranden af Oder och är genom en 274 m. lång träbro
förenad med den tredje förstaden Damm på andra sidan
floden. 47,180 innev. (1875). Bland anmärkningsvärda
byggnader må nämnas: Mariakyrkan (från 13:de årh.),
rådhuset och teatern. Det 1506 af kurfursten Joakim
I stiftade universitetet flyttades 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
