Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flinck (Flink), Govaert - Flinders, Matthew - Flinders land - Flindt, Karl Ludvig Heinrich - Flink, G. - Flinsberg - Flint - Flint, Timothy - Flinta - Flintberg, Jakob Albrekt - Flintenberg, Johan David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmåga af en omedelbar naturuppfattning. För
öfrigt förstod han väl att eftergöra sin
mästares målningssätt, men försökte derjämte
att mildra hans slående effekter och, efter
studium af de äldre italienarna, mera vinnlägga
sig om formen. F. utmärkte sig i synnerhet som
porträttmålare. Till hans bästa taflor hör en i
Amsterdams museum befintlig duk, framställande
Stadens borgaregarde med sin kapten i spetsen och
målad (1648) till minne af den westfaliska freden.
C. R. N.
Flinders, Matthew, engelsk upptäcktsresande, f. 1774,
började 1795 tillsammans med skeppskirurgen George
Bass en upptäcktsresa längs sydöstra kusten af
Nya Holland, söder om Port Jackson, upptäckte
1798 Bass-sundet och kringseglade Van Diemens
land. 1801 utskickades han af engelska regeringen
på en ny upptäcktsfärd, undersökte södra kusten
af Nya Holland, från kap Leeuwin, i hvars närhet en
vik bär hans namn, for derefter i Juli 1802 mot n.,
längs östra kusten, dervid undersökande Great barrier
reef, genomseglade Torres sund och kartlade kusten vid
Carpentaria-viken. På hemresan blef han tillfångatagen
på Ile de France och qvarhölls i fängelse till
1810. Död 1814. Sina upptäckter beskref han i Voyage
to Terra Australia (1814) och Observations on the
coast of Van Diemen’s land, Bass strait etc.
Flinders land, fordom namn på en del af
Syd-Australiens kust, uppkallad efter Matthew
Flinders.
Flindt, Karl Ludvig Heinrich, dansk general,
född 1792 i Ottensen, blef 1808 kavalleriofficer,
deltog s. å. i tåget till Stralsund och sedermera
i fälttåget 1813, under hvilket han råkade i
rysk fångenskap. 1815–18 tillhörde han den danska
kontingenten af ockupationsarmén i Frankrike. 1842
blef han chef för ett dragonregemente. När detta i
Mars 1848 slöt sig till schleswig-holsteinska upproret
och F. vägrade att förbinda sig att icke tjena mot
schleswig-holsteinarna, blef han häktad och frigafs
först i September s. å. Under fälttåget
1849 förde F. befäl öfver en kavalleribrigad, som
utgjorde en del af Ryes här i Jylland. Sedermera
befordrades han till generalmajor och generalinspektör
för kavalleriet. Under fälttåget 1850 anförde han reservkavalleriet. Död d. 3 Mars 1856.
Flink, G. Se Flinck.
Flinsberg, by och badort i preussiska regeringsområdet
Liegnitz (Schlesien), i Queis’ romantiska dal,
omkr. 500 m. öfver hafvet. Omkr. 1,600 innev. F. har
fyra jernhaltiga surbrunnar, hvilka äro rika på
kolsyra. De vigtigaste äro Hauptbrunnen, som nyttjas
både till drickning och bad, samt Niederbrunnen,
hvars vatten endast drickes. Vattnet, som äfven
utskickas, nyttjas vid katarrer, lindrig nervsvaghet
och blodbrist.
Flint. 1. Grefskap i norra Wales. Arealen 684
qvkm. 76,312 innev. (1871). Det är den minst bergiga
delen af Wales och erbjuder en angenäm vexling
af kullar och romantiska, fruktbara dalar. De
vigtigaste floderna äro Dee, med dess biflod Alyn,
och Clwyd. Bergen äro rika
på mineral, bl. a. bly, koppar, zink, jern och
stenkol. Hufvudstad: Mold. – 2. Fordom hufvudstad i
nämnda grefskap, vid Dee. 4,269 innev. (1871). Kemiska
fabriker. – 3. Flod i nord-amerikanska staten
Georgia, i hvars sydvestra hörn den förenar sig med
Chattahoochee och får namnet Appalachicola.
Flint, Timothy, amerikansk författare, född
1780 i Reading i Massachusetts. 1802–14 var han
kongregationalistisk prest i Lunenburg och begaf sig
1815 såsom missionär till vestern. 1825 återvände
han till Massachusetts och egnade sig der under sin
återstående lefnad åt literaturen. Död 1840. Bland
hans arbeten må nämnas: Recollections of ten years
passed in the valley of the Mississippi (1826) och
A condensed geography and history of the western
states in the Mississippi valley (1828).
Flinta, miner., ett i synnerhet i kritformationen
förekommande mineral, som utgöres af en blandning
af amorf och kristalliserad kiselsyra. Flinta
anträffas i England, Frankrike, Danmark, södra Skåne
o. s. v. i form af större eller mindre, njurlika,
gråbruna massor eller som försteningsmedel. Huru
flintan uppkommit är ännu ej fullt förklaradt.
Stenålderns folk tillverkade vapen och redskap
af detta mineral (se Stenåldern). Flintan utgör
ett vigtigt material vid porslinstillverkningen.
P. T. C.
Flintberg, Jakob Albrekt, juridisk författare,
f. 1750, blef 1771 kopist och 1776 kanslist i
Kommerskollegium, fick 1801 lagmans fullmakt samt
utnämndes 1803 till kommersråd. Död d. 19 Mars
1804. Bland F:s skrifter märkas: Borgerliga förmoner
och skyldigheter (1786); Bruksidkares, städers och
borgerskaps ömse förmoner och skyldigheter (1788–89);
Anmärkningar till Sveriges rikes sjölag (1794, 1802,
1815); Städernas med handel, sjöfart och bruksrörelse
gemenskap ägande inkomst af tolag m. m. (1795);
Lagfarenhets-bibliothek (1796–1807). – Det var denne
F., som en gång råkade olyckligt ut för Kellgren,
hvars poem "Vid första besöket i Sergells atelier"
han hade egnat en väldig kritik. Kellgren svarade
honom nämligen bl. a. med det bekanta versifierade
bref, som börjar: "O store Flintberg, grannskare,
och bror till Flintberg, rimmare!"
Flintenberg, Johan David, historisk forskare,
född i Stockholm d. 3 Maj 1762, blef student
i Upsala 1777, fil. mag. 1785 samt docent i
lärdomshistorien 1786. Efter att 1787 hafva erhållit
Vitt. Hist. o. Ant. akademiens stora pris för en
Afhandling om hansestädernas handel med Sverige
etc. blef han 1792 sekreterare vid kungl. museum
i Stockholm och 1793 riksantiqvarie. På grund af
sjuklighet nödgades han emellertid 1795 taga afsked
från sina tjenstebefattningar, men utnämndes 1805
till rektor vid Stockholms katedralskola. Död i
Stockholm d. 13 Maj 1819. Bland hans skrifter märkas,
utom åtskilliga disputationer, öfversättningar
och läroböcker: Anmärkningar om utländska
specerier, nyttjade i Sverige uti 16 seklet
(Vitt. Hist. o. Ant. akad. handl. VIII, 1808) samt
Magazin för litteraturen, historien och statskunskapen
(1798).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
