Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvar bestående af 3 eller flere tingslag. Domsagorna
äro fördelade under tre hofrättsjurisdiktioner. –
Monarken tillhör makten att bevilja nåd och mildra
straff, sedan Senaten deröfver sig utlåtit; dock är
åt senaten öfverlemnadt att i hans namn afgöra
om benådning från mindre straff. – Dispens, från
stadgande i allmän lag kan af monarken beviljas
endast i de fall, då lagen sjelf dertill hänvisar;
från tillämpning af administrativ förordning kan han
dispensera efter fri pröfning. – Finsk medborgarerätt
vinnes genom födelse eller naturalisation. Den
sistnämnda beviljas af monarken. Äfven rysk undersåte
kan blott efter särskild ansökning och finska
myndigheters yttrande erhålla finsk medborgarerätt. –
Principen af allas likhet inför lagen har alltmera
vunnit insteg i den finska rättsordningen. Adelns
"forum privilegiatum" är afskaffadt och dess
uteslutande rätt att besitta säterier upphäfd,
så att frälsejord numera blott betyder ett real-,
icke ett ståndsprivilegium. All privilegiering
af vissa klasser i den personella beskattningen
har bortfallit. Värnpligten, som förut fanns till
såsom skyldighet för allmogeklassen att lyda allmänt
uppbåd, då krig sådant påkallade, gäller nu alla
medborgare utan åtskilnad till stånd. Särskilda
lagar hafva beredt insteg åt det finska språkets
användning vid domstolar och ämbetsverk jämnsides
med det svenska. – Den senaste näringslagen, af
1879, är byggd på principen af arbetets frihet,
i det den erkänner hvarje enskilds rättighet att
egna sig åt det yrke han eller hon vill omfatta. –
Ett framsteg i riktning åt religionsfrihet har skett
derigenom att 1869 års kyrkolag medgifver utträde ur
den evangelisk-lutherska kyrkan och derigenom att den
politiska rösträtten, enligt landtdagsordningen,
icke beror af konfessionen. En dissenterlag har
emellertid ännu icke kommit till stånd, ehuru en
sådan var föremål för behandling vid landtdagen 1877.
L. M.
Befolkningsförhållanden. Följande siffror utvisa
den progressiva tillväxten af F:s befolkning under
innevarande århundrade:
1815 .......... 1,095,957,
1820 .......... 1,177,546,
1830 .......... 1,372,077,
1840 .......... 1,445,626,
1850 .......... 1,636,915,
1865 .......... 1,843,245,
1870 .......... 1,767,191,
1875 .......... 1,912,647.
Vid utgången af år 1880 uppgick den kyrkskrifna
befolkningen till omkr. 2,058,000. I medeltal har
befolkningen tillväxt med omkr. 1 proc., hvilket
utgör en ganska hög tillväxtprocent. Befolkningen
är glest spridd öfver landets vidsträckta yta, i det
att F. räknar endast omkr. 5 innev. på qvkm. Landets
sydliga delar, der några socknar finnas med 25–30
personer på qvkm., äro jämförelsevis rikt befolkade. I
de inre och nordliga delarna är innevånareantalet
endast 2–10 personer på qvkm.; i Lappmarken till och
med blott 1 pers. på 10 qvkm. Städernas befolkning
uppskattades 1880 till omkr. 174,000 personer eller
8,5 proc. af hela befolkningen. Den
faktiska befolkningen i hufvudstaden Helsingfors
utgjorde d. 1 Okt. 1880 43,142 personer (årliga
tillväxten omkr. 1,000 personer), i Åbo 22,967, i
Viborg 14,668 och i Tammerfors 13,750. Sedan följa
Uleåborg, med inemot 10,000 innev., Björneborg med
8,718, Kuopio och Nikolaistad (Vasa), med 6–7,000
hvardera o. s. v. I konfessionelt hänseende voro
innevånarna 1875 fördelade sålunda, att 1,875,426
bekände sig till den evangelisk-lutherska läran,
36,655 till den grekisk-ortodoxa religionen och
566 till den romersk-katolska religionen. Bekännare
af andra kristna religioner voro få. Judar (som ej
kunna förvärfva medborgarerätt) funnos likaledes till
föga betydande antal (tills. 7–800). I nationelt
och språkligt afseende företer befolkningen
betydande skiljaktigheter. Finska språket talas
af den öfvervägande majoriteten af innevånarna
(85 proc.), svenska språket af större delen bland de
s. k. bildade klasserna och af befolkningen på Åland,
i södra Nyland, södra delen af Egentliga Finland
och längs Vasa läns kuststräcka (14 proc.). Bland
stadsbefolkningen är det svenska elementet vida
starkare än bland landtbefolkningen och utgör två
femtedelar af hela innevånareantalet. Jämte de finska
och svenska folkgrupperna, hvilka sedan urminnes
tid lefvat sida vid sida med hvarandra, ingå i F:s
befolkning några andra, vida svagare element: ryssar,
omkr. 6,000 (den i landet stationerade ryska militären
icke inberäknad), till större delen handlande i
städerna, tyskar, omkr. 1,200, hufvudsakligen bosatta
i Helsingfors och Viborg, zigenare, till ett antal af
1,000, spridda i östra delarna af landet, och inemot
1,000 lappar. Efter stånd var befolkningen 1875
fördelad sålunda, att 2,799 personer räknades till
ridderskapet och adeln, 7,515 till presterskapet
och lärarekåren, 19,061 till s. k. ståndspersoner i
allmänhet, 23,335 till borgareståndet och 1,648,682
till bondeståndet; 211,255 personer hörde icke till
något bestämdt stånd. Den qvinliga befolkningen är
betydligt talrikare än den manliga. Bland landets
1,912,647 innev. (1875) voro 934,728 män och 977,919
qvinnor, eller omkr. 1,000 män mot 1,046 qvinnor,
ett förhållande, som måhända till någon del torde
bero på den betydliga förbrukningen af rusdrycker
bland landets manliga befolkning. Årliga medeltalet
af födda är omkr. 360 och af döda omkr. 260 på 10,000
innev. Bland 100 barn äro i städerna 14,2 födda utom
äktenskapet, på landsbygden 6,9. Medellifslängden är
37 år, för män 35,6, för qvinnor 38,4. Befolkningen
var 1875 fördelad på de skilda länen sålunda, att
Nylands län (11,789,9 qvkm.) hade 183,845 innev.,
Åbo och Björneborgs län (24,565,2 qvkm.) 318,610,
Tavastehus län (22,081,1 qvkm.) 202,250, Viborgs
län (35,849,7 qvkm.) 289,010, S:t Michels län
(22,885,1 qvkm.) 162,836, Kuopio län (44,750,1
qvkm.) 238,280, Vasa län (41,622,8 qvkm.) 324,232
och Uleåborgs län (166,739,1 qvkm.) 193,584.
M. G. S.
Materiel kultur. Näringar, handel, samfärdsmedel.
Jordbruket och dess binäringar sysselsätta
omkr. 80 proc. af F:s befolkning. Den odlade jorden,
naturliga ängar och betesmarker oberäknade, omfattar
en areal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
