Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Essex, engelsk greflig ätt - Esslingen - Ess moll - Essonne - Essunga, socken i Vestergötland, Skaraborgs län, Barne härad - Est, Est, Est - Estafette - Estaing, Charles Henri d'.E, grefve, fransk amiral och general - Estakad - Estaminet - Estampe - Estampes, fransk stad. Se Etampes. - Estampes, Anne de Pisseleu, hertiginna af E. - Estancia - Estarne. Se Esterna. - Estatuto real - Este, stad i den italienska prov. Padua - Este, ett af Italiens äldsta och ryktbaraste furstehus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungen trädde han vid borgerliga krigets utbrott,
1642, på parlamentets sida och blef befälhafvare
öfver dess armé, men visade ingen fältherreförmåga. I
striden vid Edgehill (1642) för blef han likväl
herre öfver slagfältet, intog 1643 Reading och
undsatte Gloucester. Parlamentet gaf honom hertiglig
rang och ett årligt anslag af 10,000 p. st., men
1644 föll nästan hela E:s armé i Karls händer,
och 1645 afsade han sig sitt befäl. Död 1646.
A. B. B.
Essex, Thomas Cromwell, earl of E. Se Cromwell 1).
Esslingen (Essling). 1. By i Nedre Österrike, på
venstra Donaustranden, ö. om Aspern. Bekant genom
slaget vid Aspern (se d. o.), d. 21 och 22 Maj 1809,
hvilket slag stundom benämnes efter E. Marskalk
Masséna erhöll för den tapperhet han ådagalade
i denna strid titeln "furste af E". – 2. Stad
i Würtemberg, Neckarkretsen, vid Neckar. 19,602
innev. (1875). Praktfull gotisk kyrka. Maskinverkstad,
ullspinneri, tillverkning af musserande viner
(Essling-champagne). – Staden var fordom fri
riksstad.
Ess moll, musikt., den molltonart, som har ess till
grundton och, i likhet med sin parallel gess dur,
företecknas med sex b, enharmoniskt lika med diss
moll. A. L.
Essonne [-sonn], flod i franska
depart. Seine-et-Oise, uppkommer på Orléans-platån
genom förening af Rimarde och Oeuf samt faller ut
i Seine, vid Corbeil. Längd omkr. 100 km. (13,5
mil). Vid floden ligger, nära Corbeil, kommunen
Essonnes, med stort pappersbruk och andra fabriker.
Essunga, socken i Vestergötland, Skaraborgs län,
Barne härad. Arealen 5,141 har (10,414 tnld). 2,053
innev. (1879). Annex till Lekåsa, Skara stift,
Vilska kontrakt.
Est, Est, Est, ett slags muskatellvin från trakten
af Montefiascone. Det skall hafva fått sitt namn
af följande händelse. På en resa uti Italien
gaf biskop Johann von Fugger en sin tjenare i
uppdrag att resa förut och pröfva vinerna på alla
i vägen liggande värdshus. Der han fann godt vin,
skulle han skrifva Est ("det finnes") på väggen. I
Montefiascone fann han det bästa och skref derför
Est, Est, Est. Biskopen drack sig död af vinet och
erhöll af sin tjenare följande grafskrift: Est, Est,
Est. Propter nimium est hic Johannes de Fugger,
dominus meus, mortuus est! ("Est, Est, Est. Till
följd af för mycket est dog här min herre, J. von
Fugger"). Denna grafskrift finnes ännu qvar i kyrkan
San Flavinio i Montefiascone.
Estafette [-fätt], Fr. (af Ital. staffa, stigbygel,
Fornhögt. staph, stapho, steg), ilbud. Se Stafett.
Estaing [-stäng], Charles Henri d’.E, grefve, fransk
amiral och general, f. 1729, hade avancerat till
brigadgeneral, då han 1757 medföljde en expedition
till Indien, der han utmärkte sig i strider mot
engelsmännen, hvilkas sjöfart han tillfogade
betydliga förluster. Efter fredsslutet (1763)
blef han general-löjtnant och 1778 vice amiral samt
befälhafvare för en eskader, med uppdrag att bistå
amerikanerna i kriget mot England. Han utkämpade en
oafgjord sjöstrid
mot lord Howe, eröfrade öarna S:t Vincent och Grenada
samt vann äfven en seger öfver den engelske amiralen
Byron, hvilket hade till följd att fransmännen fingo
öfvervigt i de Vestindiska farvattnen. E. gick sedan
i spansk tjenst och utnämndes till generalissimus
öfver Spaniens armé och flotta, men till följd af
intriger vid hofvet i Versailles blefvo inga
vigtigare företag af honom utförda. Under franska,
revolutionen sökte han spela en medlares roll och
blef 1792 af nationalförsamlingen utnämnd till vice
amiral af Frankrike, men måste 1794 med lifvet
plikta för sin tillgifvenhet för konungamakten.
O. E. G. N.
Estakad (Fr. estacade), befästningsk. 1.
Förpålning tvärs öfver en flod, för att spärra segelrännan;
sjöpalissad. – 2. En om en bro emot strömmen
anbragt flytande fångbom af hopfästa stockar, för
att uppfånga de förstörelsemedel, som fienden
möjligen låter drifva med floden ned mot bron.
G. U.
Estaminet [-ne], Fr. (härledningen oviss),
ursprungl. en offentlig lokal för tobaksrökning,
biljardspel o. d.; kafé af andra ordningen,
motsvarande tyskarnas "kneipe".
Estampe [-angp], Fr. (af Ital. stampa, tryck,
aftryck), aftryck af en platta; kopparstick,
stålstick.
Estampes, fransk stad. Se Etampes.
Estampes [etangp], Anne de Pisseleu, hertiginna
af E., f. omkr. 1508, var hofdam hos Frans I:s
af Frankrike moder och vann vid åderton års
ålder denne konungs ynnest. För att bemantla sitt
förhållande till henne lät Frans viga henne vid en
viss Jean de Brosse. I tjugo år utöfvade hon ett
stort inflytande öfver konungen, men blef genom sina
ränker och svartsjuka en källa till mycken oenighet
vid hofvet. Äfven med landets fiender stod hon i
förbindelse, och det var hon, som förmådde konungen
att afsluta den för Frankrike nesliga freden i
Crespy (1544). Efter Frans I:s död, 1547, måste hon
lemna hofvet. Död omkr. 1576. Hon var lika fager som
kunskapsrik. I hennes makts dagar sade man derför om
henne, att "hon var den lärdaste bland de sköna och
den skönaste bland de lärde".
Estancia, Sp. (af estar, vistas, uppehålla sig),
boning, vistelseort; särskildt i Argentinska staterna,
i Syd-Amerika, benämning på landtgårdar, som äro
uteslutande afsedda för boskapsskötsel. Deras egare
kallas estancieros. (På de s. k. Ilanos kallas en
estancia vanligen hato).
Estarne. Se Esterna.
Estatuto real, Sp. "kungligt statut", en
författningslag, som utfärdades af Spaniens
regentinna, enkedrottning Kristina, d. 10 April 1834
och förändrade cortes’ sammansättning i mera liberal
anda. Genom militärrevolten i La Granja (Aug. 1836)
upphäfdes E.
Este, stad i den italienska prov. Padua
(Venezia), vid floden Frasine. Omkr. 6,000
innev. Biskopssäte. Porslins- och
fajansfabriker. Staden, som är mycket gammal, är
stamort för familjen Este.
Este, ett af Italiens äldsta och ryktbaraste
furstehus, ledde, enligt somlige genealoger, sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
