Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Császár, Frans - Csepel, ö i Donau, nedanför Pest - Csik, komitat i tsjeklernas land i Siebenbürgen - Csokonay, Vitéz Mihaly - Csoma, Alexander - Csongrád, ungerskt komitat, på båda sidor om Teis - Csorna, köping i ungerska komitatet Soprony - Cteniobranchia, zool. Se Kam-gälar - Cteniza, zool. Se Minör-spindel - Ctenophora, zool. Se Kam-myggor - Ctenophoræ, zool. Se Kam-maneter - Cu, kem., tecken för metallen koppars atomvigt - Cuandu, zool. Se Cercolabes - Cuartillo, spanskt vinmått. Se Acumbre - Cuati, zool. Se Snabelbjörnar - Cuba (Kuba), den största af de vestindiska öarna, spaniorernas vigtigaste koloni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilliga öfversättningar utgaf han en samling Dikter
(2:dra uppl. 1846), som utmärka sig genom korrekt
form och innerlig känsla. Död 1859.
Csepel [tsjepel], ö i Donau, nedanför Pest. 330
qv.-kilom. (6 qv.-mil). Frukt- och vinodling. Flere
blomstrande byar. C. var i forna tider de magyariske
konungarnas sommarresidens.
Csik [tsjik], komitat (till 1876 distrikt)
i tsjeklernas land i Siebenbürgen. Arealen
4,493 qv.-kilom. (81,6 qv.mil). 107,285
innev. (1869). Landet är bergigt och särdeles
naturskönt; klimatet är så kallt, att hvarken
fruktträd eller hvete trifvas. Hufvudorten är
Csik-Szereda, som har omkr. 1,300 innev.
Csokonay [tsjå-], Vitéz Mihaly, ungersk
skald, f. 1773, var eu kort tid professor i
poetik i Debreczin och dog 1805. Han författade
bl. a. Magyar-musa (1797), Amaryllis (1803), Dorottya
(ny uppl. 1816), Lilla (ny uppl. s. å.), Galatea
(1806) och Anakreoni Dalok (s. å.) m. fl. 1813 utkommo
hans samlade arbeten. C. öste ur folkpoesiens källa
och bidrog derigenom till grundläggandet af en ungersk
national-lyrik.
Csoma [tsjå-], Alexander, ungersk språkforskare,
f. 1790 i Körös, d. 1842, vistades 1815–18 för
studier i Tyskland och fattade der det beslutet att
uppsöka magyarernas urhem i det inre af Asien. 1820–31
genomreste han Egypten, Syrien, Bokhara, Lahore,
Pendsjab, Kaschmir m. fl. land. 1831 anställdes
han som bibliotekarie hos "Asiatic society"
i Kalkutta. C. gjorde det tibetanska språket
och literaturen tillgängliga för den europeiska
vetenskapen. Hans förnämsta verk i detta hänseende
äro A grammar of the tibetan language (1834) och
Essay towards a dictionary tibetan and english (1835).
Csongrád [tsjån-], ungerskt komitat, på båda sidor
om Teis, från Körös’ mynning till Maros’. Arealen
3,319 qv.-kilom. (60,3 qv.-mil). 215,692
innev. (1876). C. är ett särdeles fruktbart, men
osundt slättland. Hufvudort: Szegedin.
Csorna [tsjår-], köping i ungerska komitatet
Soprony. Omkr. 5,000 innev. Der egde d. 19 Juli 1849
en träffning rum mellan ungrarna och österrikarna.
Cteniobranchia, zool. Se Kam-gälar.
Cteniza, zool. Se Minör-spindel.
Ctenophora, zool. Se Kam-myggor.
Ctenophorae, zool. Se Kam-maneter.
Cu, kem., tecken för metallen koppars (Lat. cuprum)
atomvigt.
Cuandu, zool. Se Cercolabes.
Cuartillo [-tiljå], spanskt vinmått. Se Acumbre.
Cuati, zool. Se Snabelbjörnar.
Cuba (Kuba), den största af de vestindiska öarna,
spaniorernas vigtigaste koloni, sträcker sig från 74°
till 85° v. lgd (fr. Gr.) och från 19° 43’ till
23° 12’ n. br. samt har ett ytinnehåll af 118,833
qv.-kilom. (2,158,6 qv.-mil). Dess längd utgör
omkr. 1,061 kilom. (143 mil) och dess bredd 51–209
kilom. (6,9–28,2 mil). Ön gränsar i n. till Mejicanska
viken, Floridasundet och gamla Bahamá-kanalen,
i ö. till Windwardpassagen, i s. tiil Karaibiska
hafvet och i v. till
Yukatán-kanalen. Den består öfvervägande af
vågformigt slättland, men är der och hvar
genomstruken af landtåsar, utom i v., hvarest
slätten är flack. I s. ö. höjer sig en bergstrakt,
som vanligen benämnes "Cubas alper", men desutom på
olika sträckningar bär olika namn (Sierra Maëstra,
del Cobre, Vela, Imias m. fl.). De högsta topparna
äro Pico de Tarquino, 2,375 m. (8,000 f.), Gran
Piedra, 2,220 m. (7,477 f.) och Loma di Guinea, 2,119
m. (7,137 f.). Kusten är i allmänhet låg, jämn och
sumpig, företrädesvis i norr, samt sträckvis omgifven
af korallref, klippor och sandbankar. Det oaktadt
finnas ej mindre än fyratiofyra förträffliga hamnar,
bl. a. Habana, Matanzas, Nipe, Santiago, Cienfuegas
och Bahia Honda. De vigtigaste uddarna äro Cabo de
San Antonio i v., Punta do Maysi i Ö., och Cabo
de Cruz i s. v. Sydöstra delen af landet är rik
på vattendrag, hvilket deremot ej är förhållandet
med den vestra. Till följd af sitt lopp åt norr
eller söder äro floderna korta; de största bland
dem äro Rio Canto, Sagua la Grande och Sagua la
Chica. – Klimatet är tropiskt och under regntiden
(Maj–Okt.) i hög grad ohelsosamt. I synnerhet äro
de låga kusttrakterna mycket osunda; gula febern
härjar der årligen. Det inre af landet är sundare;
den årliga medelvärmen är der 23°, i Habana 25° och
i Santiago 27°C. Orkaner förekomma, men äro sällsynta
och ej så våldsamma som på de öfriga Antillerna. –
Växtligheten är yppig, men endast en tiondedel af
den odlingsbara jorden är odlad. Ungefär hälften
af landet är skogbevuxen. I bergstrakterna finnas
skogar af högstammiga mahognyträd, ebenholtsträd
och cedrar; för öfrigt utgör palmen det förnämsta
trädslaget. Faunan har få inhemska däggdjur att
uppvisa, men europeiska husdjur hafva införts, och
boskapsskötseln utgör en ganska vigtig näringsgren. Ön
är synnerligen rik på fogelarter (omkr. 200),
hvilka utmärka sig för sin fjäderprakt. Sköldpaddor,
krabbor och fisk förekomma i stor ymnighet. Bland de
oräkneliga insektarterna förtjena nämnas i synnerhet
kakerlackan (en verklig landsplåga) och eldflugan,
hvilken tjenar de fattigare klasserna till lysämne. –
C. är fattigt på nyttiga mineral. Koppar förekommer
ymnigast; äfven finnes något silfver, jern och asbest.
När Columbus 1492 upptäckte ön, var den bebodd af
omkr. en half mill. indianer, men till följd af
hård behandling utdogo dessa snart. De förste hvite
kolonisterna landstego 1511. De förste negerslafvarna
infördes 1524. Af dessa båda på mångfaldigt sätt
blandade element har den nuvarande befolkningen
uppkommit. De hvite äro till största delen
spaniorer eller spanska kreoler. 1876 uppskattades
befolkningen till 1,414,508, hvaraf 700,000 färgade
och omkr. 115,000 slafvar. Spaniorerna bekläda alla
ämbeten och alla militära poster. De infödde cubanerna
äro jordegare, handlande och advokater. Kineserna och
de svarte förrätta det mesta kroppsarbetet. C. var
länge ryktbart för sin slafhandel och för de
fruktlösa ansträngningar, som gjordes att undertrycka
densamma. Den engelska regeringen lyckades slutligen
(1853) förmå spanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
