Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 1363-1364 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bursian, Konrad - Burskap var intill tiden för näringsfrihetens tillämpning i Sverige (1864) den lagliga rättigheten att utöfva ett yrke i stad och åtnjuta de förmåner, som tillkomma borgare - Burslem, stad i engelska grefskapet Stafford - Burspråk, sammankomst mellan en stads borgare för öfverläggningar i kommunala angelägenheter - Burspråk, stadgar, beslutande vid borgares sammankomster - Burspråk, den lilla utbyggnad på Stockholms forna rådhus - Burspråk, äfven på andra rådhus och större byggnader förekommande utsprång och utbyggnader - Bursvik, en i Öja socken på Gotlands sydvestra kust belägen hamn - Burton, Richard Francis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bursian, Konrad, tysk filolog och
fornforskare, f. 1830 i konungariket Sachsen, gjorde
1852–55 en vetenskaplig resa i Belgien,
Frankrike, Italien och Grekland samt blef 1864
professor i Zürich, 1869 i Jena och 1874 i
München, der han f. n. (1878) innehar lärostolen i
klassisk filologi. Såsom skriftställare har han
gjort sig förtjent genom sitt grundliga arbete
Geographie von Griechenland (1862–72) samt
genom en mängd uppsatser i lärda sällskaps
handlingar. B. har dessutom utgifvit talaren
Senecas verk (1857) och från 1874 redigerat
en "Jahresbericht über die fortschritte der
klassischen alterthumswissenschaft", som
utgifves i Berlin.

Burskap var intill tiden för näringsfrihetens
tillämpning i Sverige (1864) den lagliga
rättigheten att utöfva yrke i stad och åtnjuta de
förmåner, som tillkomma borgare (se sp. 899).
Burskap söktes hos och meddelades af
magistraten, som mottog borgareeden och utfärdade
burbref (borgarebref). Var den sökande
handtverkare, egde han att efter uttjenad gesälltid
(i regeln 3 år, men kortare för gifta män) under
tillsyn af "behörige skådemästare" förfärdiga
ett "efter tidens skick tjenligt och brukeligt
mästerstycke", hvilket borde inlösas af skrået,
i händelse det ej genast kunde på annat sätt
afyttras. Burskap för handlande meddelades
endast åt person, som uppnått 27 lefnadsår
och under 12 år tjenat såsom lärling och
"köpsven".

Af ålder åtnjöt det s. k. "burskapsegande
borgerskapet" de rättigheter, hvilka tillkommo
medlemmarna i en stadskommun såsom sådana,
liksom äfven samma klass bar de flesta af de
skyldigheter, som varit städerna ålagda. Detta
förhållande upphörde vid tillämpningen af 1862
års kommunallagar. Det burskap, som numera
meddelas, har ingen annan betydelse än att
medföra rätt till delaktighet i vissa kassor. Kbg.

Burslem [bö’rs-], stad i engelska
grefskapet Stafford, vid Grand-Trunk-kanalen. Omkr.
26,000 innev. Det är medelpunkten för det
engelska krukmakareområdet "The potteries", som
bebos af öfver 100,000 menniskor.

Burspråk (Lågt. bursprake, "borgare-samtal",
af bur, borgare; D. bursprog). 1)
Sammankomst mellan en stads borgare för
öfverläggning i kommunala angelägenheter.
Benämningen burspråk öfverflyttades i Sverige och
Danmark äfven på de allmänna rådplägningar, som
höllos i olika delar af landet vid marknader
och andra tillfällen, då en myckenhet folk var
samladt. I denna betydelse förekommer ordet
ofta under 1400- och 1500-talen. – 2) Stadgar,
beslutade vid borgares sammankomster. (I denna
betydelse torde ordet dock hafva i Sverige
användts endast om vissa för staden Stockholm
gällande (polis-)bestämmelser; i Danmark äro
"Ribe bursprog" de mest bekanta bland dylika
stadgar.) – 3) Den lilla utbyggnad på
Stockholms forna (vid Stortorget belägna) rådhus,
hvarifrån dylika stadgar upplästes ("lysa
burspråk") och hvarifrån rådet, stundom äfven
regenterna, plägade förhandla med den utanför
på torget församlade menigheten. – 4) Äfven

på andra rådhus (t. ex. i Malmö) och större
byggnader (t. ex. huset n:o 51 vid
Kornhamnstorg i Stockholm, se fig.) förekommande
utsprång och utbyggnader, som liknade den



ifrågavarande eller begagnades till samma ändamål,
fingo namnet burspråk. Endast i sistnämnda
bemärkelse är ordet nu brukligt. J. Th. W.

Bursvik, en i Öja socken på Gotlands
sydvestra kust belägen hamn, som redan i äldre
tider (i synnerhet på 1500- och 1600-talen) var
bekant för sin lifliga utförsel af sandstensblock
till danska och tyska slott och herregårdar.
Numera exporteras från B. sandstensblock,
slipsten, kalk, timmer och spanmål m. m. Varor
kunna der införas och förtullas. Fartyg, som
från utrikes ort ankomma ballastade, kunna
inklarera der, och de, som gå på utrikes ort,
utklarera. I B. finnas tullinspektions-, post-,
telegraf- och lotsstation. "Gotlands slipstensbolag"
har der sin verksamhet. C. J. B.

Burton [bö’rtsn], Richard Francis, engelsk
upptäcktsresande, f. på Irland 1821, besökte,
förklädd till indisk sjeik, Mekka och Medina
(något som ingen kristen europé gjort sedan J.
L. Burckhardts tid) och skildrade denna färd
i sin innehållsrika Personal narrative of a
pilgrimage to El-Medinah and Meccah
(1855–56). 1854–55 gjorde han en resa till
Somalilandet och Harar, hvilken han beskref i First
footsteps in eastern Africa, or an exploration
of Harar (1856). Efter att hafva deltagit i
Krimkriget begaf han sig, i slutet af 1856,
åter till Afrika och medföljde den
märkvärdiga expeditionen till denne verldsdels inre,
hvilken medförde upptäckten af Nilsjöarna
Udsjidsji och Victoria Njansa. 1859 återvände han
till England och utgaf The lake regions of
Central Africa (1860). Sedan har han varit
konsul i Fernando Po, Santos i Brasilien,
Damaskus och Triest, der han f. n. (1878) lefver.
Bland hans senaste arbeten märkas The
highlands of the Brazil (1868), Zanzibar (1872) och
Unexplored Syria (1872). 1872 gjorde B. en
resa i det inre af Island.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>