Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bologna - Bologna, Giovannida - Bolognes-hund, zool. Se Hund - Bolognesiska flaskan - Bolognesiske l. Bononiske lysstenen - Bolor-Tag l. Belur-Tag - Bolsena - Bolshög (ej Bollshög) - Bolson de Mapimi - Bolstad - Bolsward - Bolswert, Boctius a - Bolswert, Schelte (Schelderie) a - Bolt - Bolt, Aslak Harniktsson - Bolt, Amund Bergtorssön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att han t. o. m. kunde föra krig med de tyske
kejsarna. Sedan början af 1500-talet var B.
merendels påfvens besittning. 1796 blef det
hufvudstad i den cisalpinska republiken, och
1860 införlifvades det med konungariket Italien.
Bologna [-lån’ja], Giovanni da, en af
1500-talets förnämste bildhuggare, f. 1524 i Douai i
Flandern, flyttade vid tjugo års ålder till Italien
och var för det mesta verksam i Florens, der
han dog 1608. Han anslöt sig, likväl på ett
sjelfständigt sätt, till Michelangelos
konstriktning och var bland dennes efterföljare den,
som bäst höll sig fri från manér och som egde
det renaste skönhetssinnet. Hans mästerverk är
den till språng beredde Merkurius, en
förträfflig och antiken nära stående bronsfigur (Florens;
gipsafgjutning i Stockholms nationalmuseum).
Bland hans många öfriga arbeten må nämnas
den djerfva och storartade gruppen Sabinskornas
bortröfvande samt Herkules och Nessus,
Dygden, som besegrar lasten och Cosimo I:s
ryttarestod – alla i Florens. Äfven hans
brunnkompositioner höra till det utmärktaste i sitt slag:
hans förnämsta verk på detta område är den
härliga Neptunsbrunnen i Bologna (1564).
Bolognes-hund zool. Se Hund.
Bolognesiska flaskan, fys., är en flaska eller
kolf af tjockt glas, som efter blåsningen blifvit
hastigt afkyldt. Hon tål vid starka stötar, men
springer med en knall sönder i små bitar, om
ytan rispas med ett hvasst sandkorn eller ett
stycke flinta. Dessa egenskaper bero på ett
spändt läge glaspartiklama emellan, hvilket är
en följd deraf att ytan stelnat, medan de inre
delarna voro i fullkomligt flytande tillstånd.
Jfr Glas, Glastårar och Härdning. R. R.
Bolognesiske l. Bononiske lysstenen
(lapis solaris), fys. och miner., en jernfri
tungspat, som man sönderstött till ett groft pulver och
derefter sammanrört med ägghvita och
gummidragant till en deg, hvaraf man format en kaka,
hvilken sedan under ett par timmar upphettats
mellan glödande kolstycken. Genom denna
process får stenen egenskapen att fosforescera,
d. v. s. lysa i mörkret med ett fosforartadt ljus,
hvilken egenskap han länge bibehåller, om han
skyddas för luften och ljuset, t. ex. genom
förvaring i ett hermetiskt slutet kärl eller mellan
bomull i en låda. Stenens egenskap att lysa i
mörkret upptäcktes 1602 af en skomakare vid
namn Vincenzio Cascariolo. Genom denna
upptäckt blef man mera allmänt uppmärksam på
fosforescens-fenomenet, hvilket ej tyckes hafva
varit alldeles obekant i äldre tider. Den
bolognesiske stenen är emellertid den äldste af de
artificielle lysstenarna eller s. k. fosforerna, af
hvilka man numera känner ett stort antal. R. R.
Bolor-Tag l. Belur-Tag, vestra randen af
det öst-asiatiska höglandet, utgör ett bredt,
ännu föga utforskadt högfjäll i riktning från n.
till s. Det förbinder Himalaja med Tian-sjan och
skiljer Amurs flodområde från Farkand. Ett stort
bergspass finnes på B. vid högslätten Pamir.
Bolsena, stad i italienska prov. Roma. 2,692
innev. (1871). Vinodling. Etruskiska
fornlemningar. B. är beläget vid den natursköne Lago
di B. (Lacus volsiniensis), med öarna Bisentina
och Martana. I kyrkan S:ta Christina påstås
undret med den blödande hostian hafva inträffat,
hvilket gaf Rafael ämne till en af hans berömda
målningar i Vatikanens stanzer.
Bolshög (ej Bollshög), socken i
Kristianstads län, Jerrestads härad. Arealen 875 hekt.
(1,773 tnld). 10 ofm., 9 7/8 fm. mtl. 528 innev.
(1875). Annex till Vallby, Lunds stift, Albo
och Jerrestads kontrakt.
Bolson de Mapimi, landsträcka i norra Mejico,
mellan Sierra Verde och Rio del Norte. En del
af densamma är ännu i indianers ego.
Bolstad, socken på Dal, Elfsborgs län,
Sundals härad. Arealen 6,200 hekt. (12,560 tnld).
Omkr. 42 mtl. 2,387 innev. (1876). B. utgör
jämte Grinstad, Gestad och Erikstad ett regalt
pastorat af 1:sta kl., Karlstads stift, Södra Dals
kontrakt.
Bolsward, gammal, fordom betydande, stad
i nederländska prov. Friesland. Omkr. 4,800
innev. Tillhörde förr Hanseförbundet.
Bolswert. 1) Boetius a B., nederländsk
kopparstickare, f. omkr. 1585 i Friesland, d.
1633 i Antwerpen, dit han flyttat 1619 och i
hvars Lukasgille han var fri mästare. – 2)
Schelte (Schelderie) a B., den föregåendes
broder och lärjunge, f. i slutet af 1500-talet,
upptogs 1625 såsom mästare i Antwerpens
Lukasgille och dog i nämnde stad 1659. Han
graverade företrädesvis efter Rubens, hvars
förtrogne vän han var och under hvars direkta
ledning han utbildade sig till en af sin tids
förnämste kopparstickare. – Båda bröderna äro
representerade i Stockholms nationalmuseum.
Bolt, norsk adlig ätt under 14:de och 15:de
årh. – 1. Dess mest framstående medlem var
Aslak Harniktsson B., som 1407 blef biskop
i Oslo och 1408 i Bergen. 1428 valdes han
till ärkebiskop i Nidaros, men fick icke förrän
1430 påfvens tillåtelse att öfvertaga detta
ämbete. B. var den förste norske ärkebiskop, som
oafbrutet förde titeln "den påflige stolens legat".
Han var mycket nitisk och arbetade på att
införa ordning i åtskilliga förhållanden. Så lät
han (1432–1440) upplägga en jordebok öfver
ärkebiskopsstolens jordagods (Aslak Bolts
jordebog, utgifven 1852) och försökte att åter införa
norska provinsialkoncilier. Sådana höllos i
Bergen 1435 och i Oslo 1436. B. är emellertid
mest känd som politiker. 1436 deltog han i
mötet i Kalmar, der ett förslag till ny
unionsakt utarbetades. Under tronledigheten efter
konung Kristoffers död var han ledare för det
parti, som ville hafva en förening med Sverige
under Karl Knutsson. Denne kom till Norge och
kröntes af ärkebiskopen i Nov. 1449. Några
månader senare dog Aslak. R. Keyser ställer
honom mycket högt, men kan dock ej förneka,
att hans uppträdande under senare delen af
hans lif "tyckes antyda en viss brist på
fasthet och moralisk kraft". – 2. En annan af
ättens medlemmar var Amund Bergtorssön,
som 1436 och följande år var ledare för en
rörelse bland allmogen i Norges sydöstra landskap.
Han lär hafva blifvit lefvande bränd. Y. N,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
