Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 11 —
sin korintiska vas, som står vid hans bädd om natten och hvilken han
smeker, då han ej kan sofva. Han har redan kysst bort kanten. Säg
mig, skrifver du vers?»
»Nej, jag har aldrig satt ihop den enklaste hexameter.»
»Och spelar du icke på luta och sjunger?»
»Nej.»
»Och kan du icke köra en stridsvagn?»
»Jag försökte en gång i Antiochia, men utan framgång.»
»Då är jag lugn beträffande dig. Och till hvilket parti i
hippo-dromen hör du?»
»Till de Gröna.»
»Nu är jag alldeles lugn, i synnerhet därför att du har en stor
förmögenhet, ehuru du ej är så rik som Pallas eller Seneca. Ty ser
du, hos oss är det för närvarande utmärkt att skrifva vers, att sjunga
till luta, att deklamera och att täfla i cirkus. Men bättre, och i alla
händelser säkrare är att icke skrifva vers, icke spela, icke sjunga och
icke täfla i cirkus. Det bästa af allt är att veta att beundra, när
Bronsskägg beundrar. Du är en vacker ung man, följaktligen kan Poppæa
bli förälskad i dig. Det är din enda fara. Men nej, hon har ju stor
erfarenhet; hon har haft nog af erotik med sina två män. Med afseende
på den tredje har hon andra vyer. Vet du af att den dumme Otho är
ännu kär i henne till galenskap? Han går omkring på Spaniens klippor
och suckar. Han har till den grad förlorat sina förra vanor och så
upphört att tänka på sitt yttre, att tre timmar hvar dag äro nog för att
han skall få sitt hår friseradt. Hvem kunde ha väntat sig det af Otho?»
»Jag förstår honom,» svarade Vinicius, »men i hans ställe skulle
jag ha gjort på annat sätt. »
»Hvad då?»
»Jag skulle lia uppbådat legioner af plikttrogna bergsbor från det
landet. De äro goda soldater — dessa iberer.»
»Vinicius! Vinicius! Jag har nästan lust att säga dig att du ej
skulle ha varit i stånd till det. Och vet du hvarför? Sådant göres,
men man talar inte om det. Hvad mig beträffar, om jag varit i hans
ställe, skulle jag skrattat åt Poppæa, åt Bronsskägg, och själf skapat
mig legioner, dock icke af iberiska män, utan af kvinnor. Och hvad
mer är, jag skulle ha skrifvit epigram, som jag ej skulle ha läst upp
för någon — jag skulle inte ha gjort som den stackars Bufinus.»
»Du ville berätta mig hans historia.»
»Jag skall göra det i unctorium *.»
Men i unctorium drogs Vinicius’ uppmärksamhet åt annat håll;
nämligen till de utomordentligt vackra slafvinnor, som där väntade på de
badande. Två af dem, ett par negrinnor, som sågo ut som vackra
eben-holtsstatyer, började ingnida dem med utsökta arabiska parfymer; andra,
frygier, skickliga i friserande af hår, höllo i sina händer, som voro
böjliga och rörliga som ormar, speglar af poleradt stål och kammar.
Två grekiska flickor från Kos, sköna som gudinnor, väntade i egenskap
af vestiplicæ** till det ögonblick, då de skulle ordna sina herrars togor
i veck som på en staty.
4 Rum i badhuset, dar man ingnides med olja.
** Kvinnor som ordna klädernas veck.
Övers. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
