Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
larne! Och sedan ut, i strumplästen, tyst, tyst, tyst.
Å, den som nu hade fått smyga ditin och krypa
bakom moraklockan och sitta där, tyst och
iakttagande! Men nej, inga dumheter . . .
Flickan kände förstugan till punkt och pricka, och
visste, vilka golvplankor som knarrade, när man steg
på dem, visste var vindstrappan stack fram i ett
skarpt hörn, som man lätt kunde stöta emot i
mörkret, hon visste också, var skenet skulle falla, i
händelse dörren till den upplysta storstugan hastigt
öppnades, och var slagskugga skulle uppstå, att gömma
sig uti.
För säkerhets skull fick hennes kammardörr stå
öppen, så att reträtten var fri. Greta var inte dum.
Nu var hon förbi trappan. Hon höll sig tätt intill
väggen, där voro golvtiljorna oslitna och lågo riktigt
fasta, det var ingen risk att stiga på dem. En tunn
ljusstråle silade ut i mörkret, från nyckelhålet. Hon
höll sig vid gångjärnssidan av dörren — ifall denna
kom att oförmodat öppnas.
De pratade redan i full fart därinne. Pastorn
berättade givetvis förloppet därborta vid bröllopsgården
och hur bråket kommit i gång.
Gretas öra hängde vid nyckelhålet.
Snart voro de inne på kapitlet om fadern. Ä,
naturligtvis! Vad skulle de väl annars tala om!
»Nå, men det kan väl förklaras måhända»,
pastorn drog på orden. Det hördes nog, att han ogärna
talade om det här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
