Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu sprang han om möjligt ännu värre. Träden
på sidorna dansade förbi, ilande bakåt, han böjde
sig framåt, för att minska luftmotståndet, skjorta, väst
och rock hade han slitit upp, så att luften piskade
honom på bara bröstet. Det kylde så skönt. Och
han sprang, flög!
Som han ilade fram där i mörkret, fick han en
förnimmelse av att — ja, det var underligt! — att
han var den verklige brottslingen. En egendomlig
känsla, som växte allt efter som han sprang,
suggererad av mörkret, skotten och flyendet. Bröstet
snördes ihop och ögonen stirrade, liksom mannens
därinne i snåret, på stigen.
Han var jagad, eftersatt ... De skulle taga honom
och spärra in honom ... slå honom i järn, hu . . .
järn kring handlederna . . . kring fotlederna. — Han
rusade framåt som en vilde . . . Ridrig, aldrig skulle
han få skåda dagens ljus mera . . . aldrig få komma
hem . . . aldrig få träffa Kajsa ... Ä! — Munnen
stod flämtande öppen, tungan var torr som en
trä-spån . . . Långt, långt bort tindrade ljus i några
fönster — han skulle väl aldrig hinna fram! Hinna
räddningen . . .
Ängesten hade gripit honom och piskade fram
honom ytterligare. Han kände knappast marken
under fotterna, så rände han — bara framåt! Han
flög.
Någon ropade: »stanna, eller . . .» Men han bara
rusade på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
