Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) / 107 (1926) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

takten av en kalebasskallra. Följande chorotisång sjunges vid
sådana tillfällen:

anám, aná, tá ayén skíales, átashlé ayén sikiáles, lâm sis,
hähuin néå huäsis, ta lâm sis yám, po hayéne sítyusis, sis,
hälea huäsis, nä lámes.

Det betyder ungefär: Jag har kommit, jag har kommit,
för att se mina bröder. Jag har kommit långtifrån för att
se mina barn. Nu äro de bra. De skola icke se fienderna.
Nu äro de bra, tillsammans med mig. Jag har kommit för
att se mina bröder. Fienderna skola icke döda dem. Här
äro de bra.

Min tolk, som kände indianernas seder och bruk, sjöng
också hela den första natten, vi voro i ashluslayhövdingen
Tonés by, denna sång. Sådan uppmärksamhet från de vitas
sida sätta indianerna värde på. Det anse de belevat.

Förhållandet till de vita.

Alla choroti, som leva utmed Rio Pilcomayo, stå sedan
några år tillbaka i livlig beröring med de vita, vilka bebo
hela deras område. Några få mil från floden leva de dock
fullständigt oberoende och de trakter, de där bebo, äro
outforskade. Ashluslay upptäcktes först 1883 av Campos och
besöktes sedan 1906 av Trigo, som åtföljdes av Herrmann.
Inom deras egentliga område vid floden ligger numera en
boliviansk militärpostering. Såsom den första vita har jag
utforskat en del av deras »Hinterland», som av alla de vägar,
jag såg under min exkursion och av de upplysningar, jag
fick av indianerna, syntes synnerligen vidsträckt.

I Bolivia har jag aldrig sett indianer behandlas så väl av
de vita som vid Rio Pilcomayo. Detta är en enda persons
förtjänst nämligen d:r L. Trigos, en man, som förstått att
vinna både indianers och indianskors sympati, som alltid
behandlat dem som vänner och kamrater, som uppträtt ej
såsom hög guvernör, utan såsom en varmhjärtad och fint
bildad, förstående människa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>