Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Först fick jag kläda av mig naken och lägga mig ned.
Därefter ströko de mig över bröstet, sidorna och magen,
och sedan spottade de på mig. Efter detta, började de blåsa
på mig, och sedan lade de sig ned och sögo hårt på mitt
bröst särskilt på den punkt, som jag klagat att det värkte.
När de sugit en stund, vände de sig bort och började låtsas
att kräkas. Vad de sålunda kräktes upp, visade de mig ej,
men det såg ut, när de krossade det mellan fingrarna, som
om de klämt sönder maskar. Det hela räckte väl närmare
en timme, och när jag åter fick kläda på mig, var jag full
av stora röda sugmärken. De värda herrarna underhöllo
under hela botandet ett livligt samtal, som jag ej förstod.
Av mimiken kunde jag dock begripa att det var en
konsultation. I arvode lämnade jag den ena läkaren en skjorta
och den andre ett par åtsittande kalsonger.
Tidigt följande dag samlade sig en massa smutsiga
gubbar i mitt läger och frågade efter mitt välbefinnande. Det
var tydligen choroti hela medicinska fakultet. Jag
förklarade, att jag var fullt botad och mina chorotiläkare logo
egenkärt och belåtet, alldeles såsom många av deras
civiliserade kollegor skulle ha gjort vid ett liknande tillfälle.
En gång sjuknade sonen till en gammal inflytelserik
chorotihövding av ashluslaysläkt och inte mindre än sju
läkare tillkallades. Det var tydligen framstående män av
bägge stammarna, av vilka några kommit vida ifrån. Det
ansågs vara ett svårt fall. Troligen var det kolik. Ett får
slaktades och stora högar av mat lades framför de värda
herrarna. Hövligheten fordrar tydligen, att läkarna skola äta
hela tiden, då de ej utöva sitt yrke. Flera gånger gick jag
och satte mig bland dem, delade ut tobak och fick sålunda
se, huru de botade mannen. När de inte höllo på med
att äta, så sögo, spottade och blåste de på honom. Ibland
sögo de alla sju på en gång under en entonig sång. Ett
par gånger steg en upp, visade upp någonting med en
viktig min, gick sedan avsides och grävde ned detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
