Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket - XXI. Folksägner - 5. Jättekastet vid Ulfgryt - 6. Hardemo kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
vit byggd, fann Rise ej mer någon ro i sina bergssalar. De
vigda klockorna störde ständigt lians lugn, ocb en vacker dag,
då klockljuden åter manade till gudstjenst, greps jätten så af
vrede, att han under utrop: ”jag lider ej längre liöra den bjell-
ran i Örebro!” — rusade ur berget, lösryckte ett par ofantliga
klippstycken, tog ett under hvardera armen ocli begaf sig på
väg att i grund krossa den förhatliga kyrkan. Den hotande
faran uppväckte en allmän förskräckelse i Örebro, och nu syn-
tes goda råd dyra. Slutligen åtog sig en gammal skomakare
att rädda kyrkan och staden. Han hopsamlade i hast alla de
gamla skodon, som han hade mottagit att laga, stoppade dem
i en säck och skyndade jätten till mötes. Vid ZJlfgryt i Täby
socken träffade han Rise, som med bister uppsyn frågade, om
han visste huru långt det var till Örebro? — ”Huru långt det
äi, kan jag ej så noga säga” — svarade skomakaren enfaldigt
men att det är långa stycket, kan du veta deraf, att det
nu är sju år, sedan jag gick derifrån, och alla dessa gamla skor
har jag nött ut på vägen”. — ”Då må hvem som vill gå dit,
men inte jag! sade jätten och kastade de begge klippstyc-
kena pa marken, och lära de der fa ligga till domedag.
6. Hardemo kyrka.
På Hardemo härads allmänning ligga tvenne större berg,
Tunshäll och Klefshricka, i hvilka fordomdags två jätteslägter
bodde, som jemt lågo i fejd med hvarandra, men dock i en
sak kommo väl öfverens, nemligen i deras hat till kyrkan i
Iiardemo, som konung Olof den Helige nyss börjat bygga. Det
dröjde emellertid icke länge, innan osämjan äfven härvidlag kom
emellan, och en vacker dag infinner sig en jätte från Klefs-
bricka och erbjuder konungen att uppbygga kyrkan ända till
tornspilan, mot det att. han i byggnadslön erhöll sol och måne,
hvaimed han menade den kristne konungens ögon, så vida denne
icke kunde säga jättens namn, innan kyrkan var färdig. S:t
Olof ingick på förslaget, och med så förunderlig hastighet reste
sig kyrkan i höjden, att snart icke mer än tornspetsen åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
