Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket - XIX. Byggnadssätt, klädedrägt, sedvänjor och bruk i högtidslag och hvardagslif i äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
stoln” och barnen uppmärksamt lyssnande till sägnerna ocli
visorna, af hvilka några prof komma att anföras längre
fram. På sidan om spiseln i den ena sidomuren, som var dub-
belt så tjock som den andra, fanns bakugnen, som, derföre att
katten i den hade sitt vanliga tillhåll, på skämt kallades ”tet-
sa?»”. Framför ugnsöppningen låg "dskgräva", en murad för-
djupning, dit man samlade ugnsglöden och askan från spiseln.
Inredningen i nystugan var i det närmaste densamma som
i hvardagsstugan, med den skilnad blott, att här icke fanns nå-
gon säng, hvarföre dröstabänken sträckte sig utefter hela gaf-
velväggen. Rundtomkring alla väggar hängde husfolkets helg-
dagskläder; och de släthyflade innanbräderna i taket voro nå-
gon gång, i likhet med kyrktaken, sirade med bjerta målningar
i vattfärg.
På ena sidan om den gräxbeväxta gårdsplanen, der kalf-
var, grisar och höns sällskapade i god grannsämja med husets
barbenta och hvithåriga plantor, låg visthusboden med sitt ut-
byggda loft, och på andra sidan stallet, öfver hvars dörr en
hök eller uggla satt uppspikad, såsom ett osvikligt medel mot
koller på hästarna. Midt för mangården var ’fårakåtten’ (får-
huset) och ’fäjse” (kostallet), åtskiljda genom ”sköfvet’en öf-
verbyggd portgång, genom livilken man inkom på gården1).
Det var fordom vanligt, att innevånarne i olika socknar
tilläde livarandra namn med afseende på de olika sockendräg-
terna. Skiljaktigheten i klädseln var likväl obetydlig och bestod
knappt i annat, än den olika färgen på karlarnes rockar. Så
kallades Edsbergsbönderna af sina sockengrannar ”korpar”, eme-
dan deras helgdagsdrägt utgjordes af svart rock och hatt, Kumla-
bönderna ”stutar”, för deras bruna söndagsrockar, Glansham-
marsboarna ”aborrar”, derföre att de kring rockkragen och upp-
slagen hade röda lister, o. s. v. Föröfrigt voro kläderna till
1) På somliga trakter var den byggnadssed gängse, att lägga husen parallelt med hvar-
andra. För att då kunna komma in till stugubyggningen, hade man först att färdas genom sköf-
vet och öfver ladugården, sedan genom den öfverbyggda ”porten” emellan visthusboden och
stallet, som lågo under ett tak midt emot stugan, och så in på gården.
Hofberg, Nerilces gamla minnen. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
