Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bortom anständigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom från vänster.
– Men man får inte glömma de fattiga.
Jan Stenbeck talade medkännande om minoriteter
och arbetarrörelse, allvarligt om rasmotsättningar och
sociala spänningar. Han löste upp Göran Rosenbergs
frihetstal i syra. Miljardären roade sig. Göran
Rosenberg försökte hitta utvägar. Och han kunde inte slå
tillbaka. Den som djävlades med honom var den som
skulle betala honom och möjliggöra hans tidning.
Jag skämdes. Jag skämdes ohyggligt, så vidrigt var
det att det kröp ända ner i fotsulorna. Jan Stenbeck
förnedrade, visade fram makten, han hade fått Göran
Rosenberg att dansa som dresserad cirkushund inför
publik.
Att Göran Rosenberg aldrig kan förlåta mig att ha
sett detta förstår jag.
Men nu när jag skriver ut minnet dräneras det och då
förstår jag plötsligt den starka olust som drev mig från
bordet på Annikas och Anders sommarfest. Den var ju
irrationell. Liksom min motvilja mot Göran Rosenberg
är irrationell. Visst är han en kappvändare. Men inte en
värre en än alla de jag annars umgås med. Är han värre
än Anders? Mindre välformulerad kanske. Utan teflon.
Men värre?
Visst är Rosenberg en motståndare men inte värre än
alla de motståndare jag annars möter i all hövlighet.
Det jag avskydde i honom var min egen fäaktighet
inför Stenbeck. Av dödsfruktan började jag nästan
krypa. Fy fan. För att undkomma den insikten började jag
avsky Göran Rosenberg. Min motviljas irrationalitet är
lite skamlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
