Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mälarsommar 1989
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slöt sig sedan så tätt att ingen kunde se skarven i
verkligheten — då kunde man sedan leva ett helt spännande
år däröver. När man sedan klev tillbaka igen var allt
som det varit när man lämnade. De vuxna var
fortfarande lika blåröda i ansiktet men alldeles stela som
dockor och började leva igen först när man satt sig på
stolen och när de så kippat färdigt bröt det loss:
– Vräng inte ord unge!
– Se så ledsen du gör din mor!
– Vet hut!
– Skäms!
Men det betydde inte något då för det hade ju gått ett
helt år mitt i. Ett år de inte visste något om. Man kunde
därför rycka på axlarna åt dem. Men bara rycka på
axlarna inuti så de inte såg det annars skulle de gå
igång igen.
Senare när jag blev äldre roade jag mig med att tänka
på hur det kunde vara om man kom till ett vandrarhem
när man cyklade i Bergslagen och gick in i garderoben
och där på golvet hittade en skokartong ombunden med
blått garn. När man knöt upp knuten låg där fyra paket
i rött silkepapper med fem påsar extra fina veckor i vart
paket. När man behövde en vecka tog man en av
påsarna, öppnade den och rörde ut innehållet i vatten. Det
fräste och sjöd och när man drack upp det då smakade
det som Samarin ungefar. Fast lite beskt också. Då
öppnades tiden och töjde sig. Därefter hade man sin extra
vecka att göra vad man ville på. I fjorton,
femtonårsåldern ändrade jag fantasin bort från detaljerna. Då
funderade jag i stället mycket på vad som inträffade med
allt det man gjort och alla dessa man träffat när man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
