Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mälarsommar 1989
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huset. Där är allting som då. Vartenda kvistmärke i
golvet kan jag se, varenda stol, varenda tavla. Också
Träff lever och kommer mot mig. Jag känner hans nos
mot min handflata. Om jag vill kan det vara tidig
morgon och jag öppnar dörren till salen. Sol över
golvtiljorna. På födelsedagsbordet ligger Den
hemlighetsfulla ön. Så var det.
Men att jag ligger här och ser allt detta ända in i
minsta detalj har inte med någon sextioårighet, någon
ålder att göra. Sett har jag alltid gjort. Just den salen
tog jag nog fram att gå in i när jag ville redan åren
därpå när jag bodde i New York och blivit amerikan
och tänkte på Sverige ibland.
Nej, nu denna morgon när jag vaknar och är
sextiotvå vet jag att om jag plötsligt ser mig om då sluttar
brant därbakom mig nu ner mot 1927 en så lång följd av
befolkade år att perspektivet får mig att hissna.
Själva tiden har blivit så lång att om jag lägger ett
gångjärn mitt i den vid min födelse och vänder åren
bakåt i stället för att låta dem peka framåt då skulle jag
kastas tillbaka till året 1865. Med Napoleon III och Karl
XV. Slaveriet hade just avskaffats i Förenta staterna,
Lincoln skulle mördas och det skulle dröja ännu några år
till Pariskommunen. Så gammal är jag alltså!
Visst kunde jag ha verkat också i den tiden på det
sextiotalet. Jag har ju de gamla läggen. Sådant roar mig
och jag kan läsa dagens händelser i dagens tidningar
från 1832 och framåt. Mer än roar mig. Också det
sextiotalets debatter är levande just så som det nyss
försvunna sextiotalets. Rörde verkliga frågor som det ena
åttiotalets eller det andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
