Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stängningsdags, min herre!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkmord. Men vi som levat mer än ett halvt sekel har levat
våra liv i de öppna folkmordens epok.
Nu har jag hållit på att skriva för publik sedan
sommaren 1944. Och till skillnad från en sådan intellektuell
turncoat som Göran Rosenberg — för att ta ett namn ur
högen — har jag inte behövt ta avstånd från min
ungdom. Turncoat; kappvändare! Nog märker jag att jag
inte tycker om honom. Under det jag börjar arbeta upp
löddret en andra gång tänker jag på Göran Rosenberg
som om han vore en figur och jag skreve honom. Då
skulle han nu fnysa över mig och andra:
– Överblivna, högt upp på stranden ur djupen
uppspydda gamla vänstrister.
Fast så skulle han inte uttrycka sig. Inte så
tysk-floskulöst. Strindbergsläsare är den där Rosenberg nog
inte heller. Annars vore det effektfullt om han vände sig
om och drämde till oss med:
– Hörnini gammelclartéister! Vi jämren I jämt om
idealen som svekos? Var tid har sina idéer om ting och
om saker; och vi har våra om verkligheten.
Men det allvarliga är att jag inte tror att Rosenberg
haft något att svika. Jag förstod aldrig Jan Guillous
vänskap för honom. På hans Palestinaaktivism trodde
jag aldrig och hans avslöjanden om Clartés
infiltratörsrädsla och hemlighetsmakeri fann jag vara enbart
överhetsinställsamt fåneri. Av hans TV-program minns jag
mest hur han ansträngde sig för att inte visa att han var
tunnhårig på skulten. Sådant — liksom att kamma
hypotek med hämtehår — gör mig misstrogen. Spricka i
personligheten! Det är för detta och inte för de åsikter
han nu affischerar som jag fortfarande undviker att ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
