Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litzt uppträder dock aldrig för att låta höra sig. Han hor i
min närhet, så att jag haft godt tillfälle att betrakta hans långa,
magra, knotiga gestalt, med det smala, spetsiga, långdragna ansigtet
omgifvet af ett långt, rundskuret, gråsprängdt hår. Han nedlåter sig
ibland att taga sin middag på samma enkla ställe som vi: men på
de stora högtidsdagarna struttar han af till S:t Peter i frack och
hvit halsduk samt med ett stort, rödt kommendörsband om halsen
och bröstet fullt af stjernor. En enda gång har jag hört honom
spela, men under ganska ogynsamma och komiska omständigheter.
Han bor nämligen ofvanpå en af mina vänner, hvars närmaste
grannskap nedanför åter är ett fåhus. En dag, då jag var på besök hos
vännen, fick jag med ens höra de oupphörligaste, mest rasande och
förtviflade skalor och öfningar, spelade ofvanför mitt hufvud på ett
sätt, att hela instrumentet och tak och väggar och allt tycktes
sjunga med.
»Hvem i all verlden är det?»
»Det är ju Litzt»
Och i samma ögonblick instämde korna nedifrån i en chorns
af så öfverraskande effekt i sammanhang med det egendomliga
ackompagnementet uppifrån, att jag aldrig tror mig hafva hört
eller få höra dess make. Det är den enda gången, jag njutit
af den store virtuosens toner, men jag kan dock säga, att jag har
gjort det.
Jag yttrade nyss, att S. Cecilia var det enda katolska helgon,
jag tillbeder. Det är icke fullt öfverensstämmande med sanningen,
ty det finnes ännu ett, för hvilket jag smått intresserar mig,
nämligen Santa Barbara. Hennes högtidsdag firades här som hemma i
Sverige den 4 december. I Roma har hon dock en högst
egendomlig befattning: hon är kanonernas, artilleriets beskyddarinna. Hon
firas derför med kanonsalfvor och messa, i hvilken naturligtvis först
och främst artilleristerna taga en liilig del. jNIen fransmännen, som
gcrna taga tillfället i akt, när utsigt till en liten muntration erbjuder
sig, firar det tappra helgonets ära ännu på ett annat sätt, nämligen
med att mycket ifrigt dricka hennes välgång. Det egna var, att med
anledning deraf både infanterister och kavallerister, som eljest iiro
så kära livar och en i sitt eget vapen, den dagen på det mest
ädelmodiga sätt omfattade artilleriet med sin tillgifvenhet och täilnde
med dundergudens söner i troget nit att tömma skyddsgudinnans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
