- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
591-592

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Undervattenssignalering ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Undervattenssignalering

592

som sedermera gjordes av de förut
nämnda amerikanska ingenjörerna oeh
professor Gray med lösa i vattentäta fodral
inkapslade mikrofoner, som anbringades
på utsidan av ett fartyg, kom man efter
hand till det resultat, att den enda
praktiska utvägen var att placera
mikrofonen i en tank, fastsatt vid
bordläggningens insida, och med ledningar
sätta den i förbindelse med hörlurar,
upphängda i karthytten. Genom att
placera mikrofonen på detta sätt blev man
även i stånd att med noggrannhet
bestämma, i vilken riktning det
uppfångade ljudet låg. Signalapparaterna bestå
av tvenne huvuddelar, avsändnings- och
mottagningsapparaten. Avsändaren eller
ljudalstraren kan antingen hängas ut
från ett fartyg, upphängas i en
ställning, trefot, som står på sjöbottnen eller
appliceras på en boj med automatisk
anordning, varmed ljudet frambringas.
Den består av en metallklocka
vägande c:a 80 kg. och som i sin övre del
sammanhänger med en metallcylinder
eller ett skåp, varuti mekanismen är
innesluten. Denna drives med
komprimerad luft och verkar direkt på kläppen,
som liknar en hammare; en
dubbelled-ningsslang av kautschuk förenar
slagverket med luftbehållaren. Klockan
firas genom en särskild vinsch och dävert
ned i vattnet på ett djup av 25 fot. I
maskinrummet finnes en så kallad
coderinger, som automatiskt angiver
fyrskeppets nummer, så att om t. ex. detta
är 25, så är coderingern avpassad så, att
kläppen först slår 2 slag på klockan och
efter en stunds uppehåll 5 på varandra
följande slag. Detta upprepas reguljärt
med vissa mellantider. Finnes ej
behållare för komprimering av luft men
ångmaskin, är det lätt att inkoppla en
kompressionspump. För övrigt kan man
anbringa en motor eller i nödfall driva
verket för hand. Detta senare är dock
endast lämpligt, då klockan ej behöver
höras längre än två à tre mil.
Klockornas hörvidd varierar från 6 till 12 di-

stansminuter beroende på djupgåendet
hos det fartyg, som observerar.
Apparaten för mottagning består l:mo av två
metalltankar fyllda med sjövatten och
fastsatta vid fartygets insida under
vattenlinjen och på ett bestämt avstånd
från stäven, 2: do en speciellt
konstruerad mikrofon upphängd i tanken och
fullständigt täckt av sjövatten, 3:o
trådar, som förena mikrofonerna med
mottagningsapparaten på
kommandobryggan. Denna utgöres av en låda av
metall och liknar en manometer. Den är
försedd med tvenne lurar. Genom att
kasta om en omkopplare kan man
ögonblickligen ändra kontakten från styrbord
till babord och vice versa. Professor
Be-ginald A. Fessenden har senare
upptäckt en apparat i stånd att sända
budskap från fartyg till fartyg på många
mils avstånd med vattnet som medium
och i likhet med vad, som är fallet med
undervattensklockan, kan ljudriktningen
med visshet bestämmas. De senare
anställda försöken hava givit vid handen,
att apparaten ej blott kan användas till
förekommande av kollisioner med
fartyg utan även möjliggöra upptäckten av
närbelägna isberg. Apparaten, som
kallas Telegraph Oscillator, består av en
växelströmsmotor fästad vid ett
diafragma, som den vibrerar i kontakt med
vattnet med en hastighet av 500 pr sek.
Oscillatorn är ej blott ljudalstrande utan
även en mycket känslig emottagare.
Anbringandet av apparaten är enkelt.
Den kan upphängas i en vattentank i
förpiken eller fastsättas vid ett avstämt
diafragma i fartygssidan. Genom att
anbringa en oscillator på vardera sidan av
fartyget är det möjligt att bestämma
ljudriktningen, ty fartygsskrovet kastar
en ljudskugga, så att intet ljud kan
förnimmas genom den i "skuggan"
befintliga oscillatorn. När ljudet höres lika
starkt på båda sidor, kommer det rätt
förifrån. Från isbergen är det alltså
ekot av det ljud, man själv utsänder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free