Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rormaljor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Rormal j or—Kullring
440
har sitt djupaste läge. Dess ändamål är
att hindra rodret från att lyftas av
under sjösättning eller av brottsjöar. ~
-mal jör, gångjärnen på akterstäven,
vari rortapparna huggas (hakas på). ~
-pinne, se rorkult. ~ -ram eller
roderram, ramen till ett järnroder. ~
segment, se roderkvadrant. ~ -skvallra,
axiometer, rorvisare. ~ -skädda, 1) en
halvmånformig trä- eller metallskiva,
som fästes på rodret till en roddbåt. I
hörnen är den försedd med hål, vari
äro instuckna tvenne styrrep, lagda av
finare rundplatting eller tirade
smäckra otjärade linor, försedda med prydliga
knopar, (rosknopar eller
fallrepsknopar). 2) aktre delen av kölen under
propelleröppningen. ~ -ståndare,
propellerstäven på en ångare. ~ -sula, tvärträ,
spikat under timmerändarna på ett
roder. ~ -tapp, se fingerling. Löstagbara
rortappar förekomma på järnfartyg för
att lättare kunna ersättas. ~
-tappsbuss-ning, plåtring, varmed tomrummet
mellan tappen och mal jan på ett roder
fylles för att förekomma glappning. ~
-trumma, hålet i aktervalvet, genom
vilket hj ärtstocken går upp till däcket. ~
-törn, den tid som en rorsman står till
rors. ~ -visare, se rorskvallra.
Rosknop, prydnadsknop som lägges av
en "krona" och en diamantknop.
Roslagsskuta eller rospigg, ett mindre
fartyg, tacklat som jakt, men saknande
klyvarbom. Förekommer mycket i
Stockholms skärgård.
Rost, 1) järnoxidhydrat som på järn
eller stål avsätter ett rödaktigt skrovligt
skal. Om den får vara ostörd, äter den sig
mer och mer in i järnet. Den bör därför
avlägsnas antingen genom skrapning,
knackning eller borstning. 2) eller
rostjärn, kort järnbalk, som jämte ett visst
antal liknande placeras ett stycke från
botten i en eldstad, bildande ett galler,
varpå kolen läggas vid eldning. ~
-bärare, järnstycken som uppbära rosterna i
en eldstad. ~ -hacka, eller rosthammare,
kort hammare med pen å båda sidor. ~
-kitt, kitt, med rost ingående som en av
beståndsdelarna. ~ -skrapa, verktyg
varmed man skrapar bort rost. ~
-skyddande färg, strykes på bottnen av ett
järnfartyg upp till mönjebandet. ~ -yta. Man
skiljer på fria och hela rostytan i en
eldstad. Med den fria rostytan menas
öppningarna mellan rosterna, som
åtminstone skall utgöra 1/z av hela rostytan.
Den senare är arean av rosterna från
dödplåten till eldstadsbryggan.
Rotations-pump, pump med roterande
kolv, ej att förväxla med
centrifugalpump. ~ -oscillator, förekommer i
Mar-conisystemet för trådlös telegrafi ofta i
stället för den s. k. champignonformade
oscillatorn och företrädesvis på
fartygsstationer. Den har den fördelen, att de
svängningar, som alstras med
densamma, kunna uppfattas som en ren
musikalisk ton i en mottagares hörlur.
Rotera, röra sig om ett centrum. ~
-nde massa, den rörliga massan i en
maskin. ~ -re, den anordning, som
vrider kammarstycket på en revolver,
samtidigt som hanen spännes.
Rotor, den roterande delen av en
asynkronmotor.
Rott, översta delen av en mast
närmast märsen eller salningen jämte den
bredvidliggande stångfoten från
tvär-salningen upp till eselhuvudet.
Rubank, se oxhyvel.
Rudolfinska tabellerna, tabeller för
beräkning av himmelskropparnas rörelser.
De påbörjades av den danske
astronomen Tyge Brahe och fullbordades av
Kepler.
Ruff, ett mindre hus på däck å fartyg
eller segelbåt.
Ruhmkorffspole, den ursprungliga
induktionsspolen för alstrandet av
svagare elektriska strömmar av hög spänning
från starkare av låg.
Rulla, ett fartyg säges rulla, då det
har djupa sidorörelser under segling för
rum vind eller sjö.
Rull-fock, försegel som rullas upp likt >
en gardin efter litsliket. ~ -ring, ring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
