Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Revsejsingar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Revsejsingar—Riktningsindikator
434
tågring å stående lik för stiekbult. ~
-sejsingar, korta tågstumpar, fastsydda
i segel för revning. ~ -talja, se rev. ~
-taljeblock, block till re vt al ja. ~
-talje-lödder, tågring i stående lik för
huggning av revtal ja.
Revir, (rivière) den segelbara delen av
en flod eller där det finnes ankargrund.
Revolver, skjutvapen med vridbart
kammarstycke, där patronerna stickas
in i var sitt hål och genom spänning av
hanen i tur och ordning föras mitt för
pipan. Ett råd till ovana; behandla
alltid ett skjutvapen, som om det vore
laddat. ~ -hölster, läderfodral till revolver.
Rhodiska sjölagen, den fordom på ön
Rhodos i Ägeiska havet gällande
sjörätten, som även antogs i flere andra
länder.
Ri, en smal böjlig ribba för
uppdragning av ritkurvor.
Rida för ankaret, ligga ankrad för ett
ankare på svaj. ~ för strukna stänger,
ligga ankrad med bram- eller
röjelstän-ger strukna. ~ hårt, sätta backen under
i motsjö, då man ligger till ankars. ~ in
en ända, att medelst en lina hala in och
fastgöra ett tåg om ett annat eller om
en mast, stång e. d. En dylik surrning
kallas ridning. Man kallar det även att
rida tillsammans. ~ -re, ett slags tåggejd
av vevlingslina med en kaus insplitsad i
den fria ändan för ledning av löpande
gods. I allmänhet ett tåg, som uppbär
bukt av ett annat. ~ under en hals,
hala halsen på ett segel dikt an. ~ under
till ankars, se rida hårt.
Rigel ß Orionis, nedersta stjärnan i
Orion eller den, som ligger närmast
Sirius och i rät linje med den översta och
mittelstjärnan.
Rigg, tackling, tacklage, allt vad som
hör till resningen på ett fartyg eller står
i förbindelse med uppbärandet av
seglen. I mera inskränkt mening
sammansättningen av alla tåg, som äro avsedda
att stötta master, stänger och rår.
Stående riggen, som består av hamptross
eller stållina, kallas den, som stöttar
master, stänger och bogspröt, alltså vant
barduner, stag och gajar; löpande
riggen kallar man de tåg och taljor,
varmed segel skotas, hissas, nedhalas, gigas,
gårdas, revas och brassas. Ett fartyg
säges rigga bra, då dess master resa sig
symmetriskt utan att böja sig för
mycket akteröver och utan att stå i båge
för över. Den nedre delen av riggen eller
den, som stöttar undermasterna, kallas
underrigg, den därnäst stängrigg,
därnäst bramrigg och röjelrigg. I avseende
på riggningssättet, kallas fartygen
full-riggade, barkriggade, briggriggade,
sko-nertriggade, galeasriggade, slättoppade,
slupriggade, jaktriggade o. s. v. ~ -a av,
taga ned stående och löpande riggen
på ett fartyg. Vanligtvis få
undermasterna stå jämte dess rigg. ~ in
klyvar-bommen, lossa barduner, stag och
lejdare samt låta klyvarbommen komma in
på backen, där den pallas under och
fast-göres. Brukas, då man skall gå i hamn,
docka o. s. v. ~ på ett fafrtyg, insätta
dess master, ansätta vant och stag till
undermasterna, taga upp stänger och
rigga ut klyvarbommen, ansätta
stäng-vant, barduner och stag, taga upp rår
och slå under segel. ~ till, göra i
ordning. ~ ut en bom eller en
ledsegelsspi-ra, hala ut den på dess plats för
segel-föring. ~ -arbas, förman för sjömän
som arbeta med påriggning av fartyg. ~
-are, kunniga sjömän som arbeta med
påriggning. ~ -argöling, tåg varmed
man hissar upp riggdelarna vid
påriggning. ~ -arlöft, skjul eller rum på land,
där rigg tillkapas ochT göres i ordning
för påriggning.
Rikocbettera, studsa, hoppa upp från
marken eller vattenytan bruka
projektiler göra, som avfyrats med för liten
elevationsvinkel.
Rikta, rätta in, ställa i samma
medelriktning. ~ på stället, brukar man göra
med bordläggningsplåtar, som fått
någon mindre buckla, medelst upphettning.
Riktnings-indikator, visar varifrån
ljudet kommer, då det träffar en undervat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
