- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
371-372

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nedslag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

871

Nedslag—Nithål

372

vilken det far. Nedhalarens övre ända
är fastgjord vid fallhornet. På
gaffelsegel, som kunna nedfiras, är
nedhala-ren skuren genom ett block, som är
fast-bändslat eller hugget med hake i en
ringbult på klon. Den ena ändan är
fastgjord under en koffernagel vid
masten, och den andra är halande part.
Tjänar även som halsupphalare vid god
vind eller i stiltje.

Nedslag, kallar man en projektils fall.

Nedstigande nod, se nod.

Negativ borste, se borste. ~ elektrod,
minuspol i ett galvaniskt element. ~
glidning, denna uppstår, då en ångare i
verklighet går fortare, än vad
propellern, som framdriver den, skulle göra,
om den ginge fram i ett fast ämne. Den
beror på skrovets konstruktion akter,
som hindrar, att kölvattnet tillslutes,
sålunda bildande ett dödvatten, som
fartyget blir tvunget att "bogsera". ~
ledning, elektrisk ledning till minuspol.

Negociera, driva handel, underhandla,
sälja växlar.

Neptunigördel, våtvärmande omslag
skall läggas på så, att ingen luft
kommer in till huden.

Neptuniorden, ett på 1700-talet i
Stockholm stiftat ordenssällskap, som har till
syfte att hjälpa behövande sjömän.
Ordenssällskapet åtnjuter ännu i dag
stort anseende och innesluter i sig de
förnämsta och bästa elementen av vår
örlogs- och handelsflottas officerare.

Neptunus, en av de större planeterna,
upptäcktes 23 sept. 1846 av Gallé i Berlin,
sedan Leverrier teoretiskt bevisat
planetens tillvaro och beräknat stället, där
den borde sökas. Den är den längst bort
belägna planeten i vårt solsystem.
Neptunus var hos romarna havets och
sjöfartens gud, och hos oss brukar man
personifiera honom vid passerandet av
ekvatorn för att bereda nöje åt äldre
sjömän på de yngres bekostnad.

Nernstlampa, glödlampa, i vilken ljuset
alstras av en glödkropp bestående av

zirkon (mineral från Ceylon) i förening
med oxider ur yttriumgruppen.

Netto, varan efter avdrag av allt, som
bör avdragas, eller sedan emballaget
borttagits. Den förtjänst, som återstår,
sedan alla omkostnader frånräknats. ~
-dräktighet, se tonnage.

Neutral hamn, krigförande makts
fartyg får ej kvarligga i svensk hamn
längre tid än 24 timmar, därest icke hårt
väder, brist på livsmedel eller lidna
skador nödvändiggöra ett längre uppehåll.
~ -itet, en icke krigförande nations
upprätthållande av vänskapliga
förbindelser med de krigförande utan att i
handling understödja någondera parten. ~
-itetstecken, för sjukvårdsfartyg utgöres
nattetid av tre vertikala ljus, det översta
och understa vita, det mellersta rött;
föres under krigstid å flaggspelet
akterut eller å mesangaffeln. För att om
dagen utmärka, att de äro
sjukvårdsfartyg, skola de vara vitmålade och
försedda med en vågrät ungefär lVa meter
bred rand av grön färg å militära, och
röd färg å privata sjukvårdsfartyg. ~-t
gods under fientlig flagga med
undantag av kontraband får icke uppbringas
("neutralt gods fritt, fast ofritt skepp").

Newton, Sir Isaac, engelsk
vetenskapsman f. 1642, d. 1727, uppdagaren av
gravitationsteorien eller naturens stora
allmänna tyngdlag.

Nickhake, gammaldags kanon.

Nimbus, (Ni) regnmoln, tjockt skikt
av mörka moln av växlande form, ofta
täckande hela himmeln.

Niptid, se tidvatten.

Nippel, ett i båda ändar gängat kort
rörstycke, som förenar två andra rör.

Nit, nagel, kort bult med huvud i ena
ändan och som, sedan den stuckits genom
hål i vardera av två järndelar,
tillplattas eller stukas i andra ändan för att
sammanhålla dessa. ~ -a, stuka den
smalare ändan av en nit, sedan den blivit
satt på sin plats. ~ -delning, avståndet
mellan nitarna i en nitrad. ~ -hammare,
hammare varmed man nitar. ~ -hål, hå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free