Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lodhyvare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Lodhyvare—Logaritmtabeller
312
torde vara föga använd, men som
förtjänar att räddas från glömskan. Den
bestod av en segeldukspåse, som, då den
skulle användas, uppblåstes genom ett
rör, anbragt i dess ena hörn. Linan
löpte vid lödningen över en skiva, som satt
i en vid bojen fästad träklots. Denna
var försedd med en spärrfjäder, och då
lodet tog botten, flöt bojen upp, medan
fjädern fasthöll linan på det rätta
djupet. ~ -hyvare, mannen som hyvar lodet.
~ -kast, byvning av lodet. ~ -lina, se
lod. ~ -linje, förlàn^ningslinjen på ett
fritt hängande lod. ^ -ningsapparat,
apparat för mätning av djup även vid
tämligen stark fart. Den första
praktiska lodningsapparaten konstruerades
av den bekante engelske
vetenskapsmannen Sir William Thompson
sedermera Lörd Kelvin. Den består av en
rulle, på vilken är upprullad en 300
famnars lång enkel pianosträng eller en
stållina, sammansatt av tunna strängar.
Den har en kortare förlöpare av
logglina, fästad vid ett sänke eller lod
ungefär två ggr så långt som ett vanligt
djuplod men något mindre i omkrets.
På förlöparen emellan strängen och
lodet är fastsatt en koppartub, vars nedre
ända är perforerad, och vars övre ända
kan öppnas medelst ett lock. När
lödning skall ske, sticker man i
koppartuben en något smalare glastub även
öppen i botten och hermetiskt sluten i
övre ändan. Glasrörets inre yta är
be-struken med ett kemiskt preparat av
ljus laxfärg (silver chrom). Då lodet
släppes över sidan, tryckes vattnet upp
i tuben, och när saltet kommer i
beröring med laxfärgen blir denna mjölkvit.
Gränslinjen mellan de två färgerna, när
glastuben appliceras till en skala,
angiver djupet. Rullen är försedd med en
broms, varmed linans hastighet vid
utlöpandet kan kontrolleras och stoppas,
då lodet når botten. Apparaten kan
användas, då fartyget gör ända till 16
knop, och botten kan erhållas på 100
famnar, utan att farten behöver min-
skas, eller avvikning från kursen göras.
För oceanångare är den härigenom
ovärderlig. Andra lodningsapparater hava
sedan kommit i marknaden t. ex.
Mas-sey’s, Walker’s Basnetfs, Cooper
Wig-zelTs o. s. v. i huvudsak byggda på
samma principer som lörd Kelvin’s.
Beskrivningar över dessa medfölja
instrumenten. Släplodet är en annan form av
lodapparat. Den kallas även submarin
skilt vakt, emedan den varnar för
vattnets uppgrundning. Den består av en
omvänd drake, som släpas akterut och
sjunker till följe vattnets tryck på
vingarna, som är snett. När apparaten
träffar botten, verkar en
framspringande arm på så sätt, att den kastas om och
omedelbart flyter upp på vattenytan,
medan en klocksignal ljuder, och farten
regleras för mera ingående lödningar.
Sjöstrands signal lod är en svensk
till-lämpning av denna metod, som mycket
användes vid sjömätningsarbeten. Enl.
Kungl, förordningen ang. fartygs
byggnad och utrustning skall varje
maskindrivet fartyg av 500 tons och därutöver
medföra en lodningsapparat, som
medgiver lödning å minst 90 meters djup
med en fart av minst 5 knop. ~
-nings-kvadrant, ett instrument, konstruerat
efter samma princip som sextanten men
mindre till storleken och graderat för
avläsning endast på närmaste
kvartgrad. Användes till vinkelmätning. ^
-skott, prov på bottnens beskaffenhet. ~
-talg, talg och riven krita, som smetas i
håligheten på ett lod för att upptaga
prov på bottenlaget.
Loff, kommando till rormannen att
lova.
Logaritm, det siffertal, som
betecknar potensen, till vilket ett visst
antaget tal (basen) skall upphöjas för att
bliva lika med det givna talet. -iskt
dekrement, ett gradmått på utdöendet
eler avtagandet av en elektrisk
svängning under dämpningsinflytande. ~
-tabeller, förteckning över logaritmer för
hela tal och för trigonometriska funk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
