Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frimärke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Frimärke—Fullfartsprov
160
på ankarspel, skiva på axel av ett
ång-spel, som bromsar till dockan, då man
vill hålla an kättingen.
Frimärke eller enslinje markeras av
två båkar, stänger, ett par träd eller
kullar, som hållas överens.
Fripassagerare, person, som smugglat
sig ombord för att få resa gratis.
Frisk vind, vind, som bildar vitvågor
på vattnet. ~ -a i, öka (om vindstyrka).
~ -a upp fyrarna (i en eldstad), sätta
<lem i gott stånd genom fördelning av
sammankakade kol, tillsläppning av
luft m. m. ~ ånga, den ånga, som först
strömmar in i cylindern.
Fritt från läckage bör man se till,
att det står på konnossementet, då
man har lastat in flytande varor i
kärl. ~ liggande grund, se
utprick-ning. — långsidan angiver, att en vara
skall kostnadsfritt av transport
levereras vid sidan af fartyget. —
ombord F. O. B. När gods är sålt F. O. B.
med angivande av viss ort, skall det
ankomma på köparen att befrakta fartyg
eller betinga lastrum, som erfordras för
godsets fortskaffande från sagda ort
(Sveriges Rikes Lag). ~ skepp, fritt
gods är en sats i allmänna folkrätten,
som givit anledning till stridigheter.
Meningen därmed är, att en nations
flagga skall av alla, även de
krigförande, respekteras, så att alla
varor, som sändas ombord, äro under
flaggans skydd. Den har i synnerhet blivit
försvarad av de neutrala makterna,
men England har under sina krig aldrig
velat erkänna denna princip.
Frivakt, det manskap ombord på ett
fartyg, som icke har vakten på däck.
"Till kojs frivakt" är ett förlösande ord
för dem, det gäller en kall stormig natt.
~ -are, personer på örlogsfartyg, som
på grund av sin befattning ombord äro
befriade från egentlig vakttjänstgöring.
Frivillig strandning, se strandning.
Fri vind, vind, som medgiver
styrandet av en viss kurs utan skärpta brassar.
Front, stridsordning, förmering, var-
vid fartygen avancera i bredd. ~ -plåt,
främre plåt.
Fryspunkten på en termometer
erhålles, då man nedsätter instrumentet i
smältande snö eller sönderstött is.
"Från" säges om en avstängd
elektrisk ström.
Frånlandsvind, vind, som blåser från
närmast liggande land.
Frånseglad latitud och longitud, den
latitud och longitud, varifrån man
utgått vid sitt senaste bestick.
Frälsarboj eller frälsarkrans, se
livboj.
Främmande segel, utkikens rapport,
då den får se ett segel dyka upp i
horisonten.
Främre balansspant på ett fartyg
ligger närmast förom nollspantet.
Främsta perpendikeln är den lodräta
linje, som tänkes dragen vid förkant av
förstäven på ett fartyg genom
lastvattenlinjen från skarndäckslinjen ned till
den utdragna underkanten av kölen.
Fräs-a, borra med fräsmaskin. ~
-maskin, mekaniskt verktyg, varmed man
borrar uti järn och metaller.
Frätning i ångpanna uppkommer ofta
genom att olja och fett obehindrat få
skräpa därinne och förorsaka jäsning.
Man bör därför tillse, att matarvattnet
i möjligaste mån befrias från dylikt.
Enahanda är förhållandet vid frätning
genom rost. Frätskador skola noga
rengöras och fyllas med cement. Inga
rostkakor böra tålas på järndelar. De skola
i stället omsorgsfullt bortknackas, och
när plåten är riktigt ren, skall den
strykas med väl omrörd mönja eller, då det
gäller vattentankar, cementslamnmg.
Fulla segel, betyder dels, att segbn ej
äro revade, dels att man vid
bidevind-segling icke ligger så nära vinden, att
seglen leva.
Full besättning, fartygets vanliga och
lämpliga bemanning. Har alltså intet
samband med nykterhetstillståndet
ombord. ~ fart, se maskintelegraf. ~
-fartsprov, fartprov för nybyggd ångare. ~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
