- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
147-148

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flaggan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

Flaggan—Flamlampa

148

bomull eller ylle, någon gång siden,
ursprungligen avsedd att angiva
nationalitet. Den har sedermera även fått
annan uppgift såsom att beteckna vissa
företag, politiska och enskilda meningar,
rang, samt till tankeutbyte. Nation
al-flagga är till formen fyrkantig. Hos en
del nationer är örlogsflaggan något olik
deras handelsflagg. Rätt att föra viss
nationalflagga kan tillkomma även
främmande fartyg och prövas efter
lagstiftningen i den stat det gäller. Vad svensk
rätt gäller, se sjölagen. Ett lands flagga
skall respekteras av andra makter men
främst av sin egen nation, ty den är
landets symbol som självständig stat.
Den, som ej håller sin flagga i helgd,
förtjänar ej att ha någon egen. Alltså,
honnör för flaggan! Den skall vara
hissad i topp — utom vid begravningar. En
slarvigt hissad flagg är en styggelse —
åtminstone för sjömän. Den svenska
na-tionalflaggan skall enligt lag av 22 juni
1906 hava följande utseende: blå med
gult kors (ljust mellanblå och guldgul).
Korset skall dela flaggan i fyra
rätvinkliga, lika höga fält. Flaggan skall
vara tvärskuren och dess längd skall
förhålla sig till höjden likasom 16 till
10. Å fälten skall längden förhålla sig
till höjden, för de inre som 5 till 4 och
för de yttre som 9 till 4. Korsets bredd
skall vara hälften så stor som fältets
höjd. Nation alf laggan får ej förses med
bokstäver eller andra tecken. Brott emot
flaggförordningen straffas med böter
från 10 till 100 kronor. Att flagga på
halv stång är, som sagt, tecken till sorg,
men då man säger halv stång, menar
man % nedifrån räknat. Det är vanligt,
att man på handelsfartyg flaggar på
halv stång Långfredagen. ~ -an i schau,
då flaggan hissas ihopbunden eller med
"rev" uti för att påkalla hjälp. ~ -a
över topparna, hissa signaler och
vimplar över topparna förifrån och
akteröver. Brukas på stora högtidsdagar
samt för att hylla konungen. ~
»adjutant, adjutant i en högste befälhavares

eller eskaderchefs stab, biträder
flaggkaptenen i hans tjänstgöring, övervakar
signalering, främmande fartygs rörelser,
anmäler besökande hos chefen. ~
-dragare, äldre benämning på manskap, som
hade skötseln av flaggor och signaler.
De kallas nu signalmän. ~ -gaffel, en
mindre gaffel på stor-, kryss- eller
mesanmasten tätt under bramsalningen, på
vilken nationalflaggan hissas.
"Flaggen", högste befälhavarens, eskaderchefs
och avdelningschefs expedition. ~
-kapten, stabschefen hos högste
befälhavaren ~ -kista, kista, varuti signalflaggor
förvaras. ~ -knapp, ett plattrunt
trästycke med ett fyrkantigt hål i mitten,
avpassat för den översta stångtoppen
och försett med ett eller två skivgatt
för flagglinorna. ~ -kontroll, sjöpoliti i
territorialvatten utövas av kuststaten
ensam genom anprejning, undersökning
av skeppshandlingar och
skeppsvisita-tion. Om örlogsfartyg sammanträffar
på öppna havet med annat fartyg, äger
örlogsfartyget under alla
omständigheter rätt att genom anprejning fordra
upplysning om det andra fartygets
nationalitet (droit d’enquète du pavillon).
~ -lina eller sejnfall, en för ändamålet
tillverkad smäcker lina, varmed flaggor
hissas. I regnväder eller fuktig och kall
väderlek få flagglinorna ej stå för
styva, ty då får styrmannen vanligtvis
obehag, då skepparen kommer på däck.
Flagglina till flaggstång bör tagas
några törnar om stången i blåsväder, så
att man slipper störas av dess slag, om
man bor i närheten. ~ -man,
amiralsperson. ~ -påse, påse, vari man
förvarar flaggorna ombord. ~ -skepp, det
fartyg i en sjöstyrka, varå befälhavare
över densamma har sitt befälstecken
blåsande. ~ -skeppare, kallas på
koffer-difartyg förste styrman, som står
skriven som befälhavare, därför att
kaptenen saknar vederbörlig examen. ~ -spel,
flaggstång akterut på hacket.

Flam-lampa, elektrisk lampa, där kolet
är impregnerat med något salt (flanfr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free