Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas vinterskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligaste överensstämmelser mellan t. ex.
gurkväxternas klängen och människans känselpapiller.
Under sådana omständigheter kan man i kulna och
bistra vinterdagar uppkasta den frågan, huruvida
det hos växterna finnes anordningar, medels vilka
de skydda sig mot vinterkölden. Vi se ju, huru
många djur i nordliga trakter om vintern anlägga
en tjock och yvig vinterdräkt, och här som i så
många andra fall följa vi människor, åtminstone för
så vitt vi bebo nordliga trakter, djurens exempel.
Hur förhålla sig i detta fallet växterna, d. v. s. de
av dem, som ej dö bort på hösten, utan övervintra
ovan jord? Kan man hos dem spåra några
skyddsanordningar mot kölden jämförliga med den
tjockare beklädnad, som människan och de nordliga
däggdjuren anlägga om vintern?
Ja, i förstone tycks det verkligen så. Jämföra vi
under förstoringsglaset bladen av vintergröna växter
t. ex. murgröna, järnek, buxbom, gran, fur o. s. v.
med bladen hos våra vanliga lövfällande skogsträd,
så finner man, att hudvävnaden hos de vintergröna
bladen är vida tjockare än hos de sommargröna,
och det samma gäller även de inre cellväggarne i
bladen, liksom även hudvävnaden på bladskaften.
Jämför man våra nordiska skogsträd med träden i
de tropiska urskogarne, så visar det sig, att de
förra i allmänhet äga en vida tjockare bark än de
senare. Vad är under sådana omständigheter
naturligare än att tolka de nordiska trädens tjockare
bark och de vintergröna bladens tjockare hudväv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
