- Project Runeberg -  Naturvetenskap och kristendom /
81

(1913) [MARC] Author: Frédéric Bettex Translator: Hanna Östberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Translator Hanna Östberg is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evolution och modern världsåskådning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konungar och vasaller, medlare och bråkmakare —
korteligen de mest olika element i sällskap med varandra».[1]
Många äro sällskapliga och förekomma nästan
alltid i naturen i vissa förbindelser, t. ex. järn med
syre i järnmalmer, bly och zink med svavel, det nu
så kända aluminium med silicium och syre, o. s. v.
Mindretalet vandrar ensamt och allena sin väg fram,
t. ex. guld, silver, platina, koppar, kväve, svavel
och kol.

Jämte och trots sin förmåga att ingå förbindelser
äga dessa materiens grundformer och personligheter
en hart när oförstörbar individualitet. En atom
svavel må förbrännas hur ofta som helst och med syre
bilda gasformig svavelsyrlighet (S02) eller flytande
svavelsyra (S03) eller som svavelkis tillsammans med
järn (FeS2) bilda fast malm, så förändras den icke
det allra ringaste och förlorar ingen av sina
egenskaper. Löses den ur sin förbindelse, så står denna
atom inför oss alldeles likadan som förr, med sin
bestämda dragningskraft, med sin bekanta kemiska
frändskap, med sin vanliga ljusbrytning o. s. v. oförstörbar.

Huru stora och i vilken gestalt skola vi nu tänka
oss dessa atomer, dessa en kropps minsta
beståndsdelar? Svaret är icke lätt. Några forskare äro böjda
för att uppfatta dem som immateriella punkter, som
kineter eller medelpunkter, varifrån de för ett visst
ämne utmärkande krafterna utströmma. Som synes
är detta ett begrepp men ger ingen föreställning.
Andra tänka sig varje särskild atom som medelpunkten
i ett elastiskt eterhölje, varifrån krafterna utgå. Den




[1] G. Buchner, Die chemischen Elemente.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/natukrist/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free