Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riska eller persiska tiden, kom från ett annat
håll, fortfor ”det stora Babylon” att vara den
heliga staden, dit härskarna sökte sig för att
vinna bekräftelse på sin värdighet.
Sist i raden bland den orientaliska forntidens
världsriken står perserväldet. Det var också den
organisatoriskt mest fullkomliga skapelsen av
dem alla. De olika nationerna stodo i obehindrad
inbördes förbindelse med varandra och ägde i
stor utsträckning självstyrelse. Aldrig förr eller
senare har något välde omfattat ett större antal
procent av den då kända världen. Öknar och
stäpper utgjorde gränsen i öster och norr, havet
i väster och söder. En fortsatt expansion skulle
ha fört mot väster, över havsvidder, och det
saknades ej ansatser därtill. Men här låg också
faran för rikets fortbestånd, ty i och med att
havet sade sitt ord, var Babylon detroniserat
som världsmetropol.
Det öde, den store Alexanders rike fick,
endast bekräftar detta. Denne erövrarkonung
samlade väl ännu en gång den orientaliska
ekume-nen och hade planer att sträcka sin makt än
längre ut. Han ville göra sitt välde till
allomfattande, den enda gräns, som skulle kunna
sättas för det, vore Okeanos. Döden överkorsade
planerna, men även om Alexander ännu något
litet fått fullfölja dem, skulle det snart ha gått
upp för honom, att det rikets tyngdpunkt ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
