- Project Runeberg -  Närkes kyrkor i ord och bild /
390

(1928) [MARC] Author: J. L. Saxon - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro kontrakt - Täby kyrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

390

hade lämnat staden för sju år sedan och under vägen slitit
upp alla de skor han bar i säcken, vars innehåll han visade
jätten.

Då förlorade Rise lusten att gå till Örebro, slängde från
sig stenarne och vände hem.

Medan moderförsamlingen, Mosjö, inom vilken även
komministerbostället är beläget, är ett ovanligt tidigt begrepp i
historien nämnes Täby först 1431. Det skrevs då Tæby.

Bland de av Gustav Vasa indragna kyrkogodsen
märktes gårdar i Täby by, Ulfvagryt, Rogbärga och Valbotorp
jämte tre utjordar. Av de sistnämnda voro två i Ulfvagryt
givna till Ånnesta kyrka.

Katolicismen var sålunda väl befästad inom socknen.

Ursprungligen var Täby eget pastorat. När det blev
annex till Mosjö är okänt, men det tyckes ha skett tidigt,
troligen redan under medeltiden. Den på sid. 374 återgivna
sägnen om runstenen i kyrkväggen tyder på hjälp från
Mosjö till kyrkbygget.

Den älste kände kyrkoherden hette Lars och tillhörde
1300-talet. Den älste komministern, Magnus Birgeri
Lud-govius, tjänstgjorde här 1601—1603.

Täby kyrka stammar från medeltiden. Hon enar på
sitt sätt forntid och nutid. I sakristians mur är nämligen
inlagd en runsten. Hofberg kallar den besynnerlig och
erinrar, att många forskare förgäves prövat sin
skarpsinnighet på att tyda inskriften.

Jag har redan, som sagt, återgivit kyrkoherde Taxingius’
1667 till Antikvitetskollegium givna beskrivning å
densamma, enär den också rör Mosjö.

Man har gissat, att inskriftens oläslighet beror därpå,
att den, som inhuggit runorna, ej kunnat runalfabetet.

På sin antikvariska resa genom Närke 1844 fann
Bergstedt på kyrkogården ett kors av huggen sten, vilket han
ansåg härleda sig från medeltiden.

Nyss nämnde Taxingius begärde hos k. m :t hjälp till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:08:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/narkyrk/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free