- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
410

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bakom klippstyckena för att kunna anfalla den nya fienden från
den andra sidan. Snart fick han sigte på de röda rockarna och
de blå jackorna. De kunde väl vara omkring femtio och
kommenderades af en underofficer. De vexlade skott med boerna
i klyftan, men Pieter Maritz såg, att de hade svårt att hålla ut,
ty boernas kulor snuddade tätt öfver dem, hvilket han kunde
märka på soldaternas hastiga undanböjningar. Väl skyddad bakom
två stora block, lade nu den lilla truppen an. Skotten smälde,
och officeren föll först. Med honom föllo fem man, och de öfriga
intogos af skräck. De rusade upp, då de sågo sig anfallna från
sidan, och uppfylda af raseri stormade väl tjugu matroser mot
den lilla truppen, medan de andra flydde uppåt. Med ljudligt
hurrarop rusade de tappre sjömännen framåt, men de kommo ej
långt. Knappt hade de tillryggalagt hundra steg, förr än hälften
af dem låg sträckt till marken, och fulla af fasa störtade de
andra tillbaka. Det gick hårdt åt de engelsmän, som lemnat
toppen; de voro på samma gång utsatta för elden från klyftan och
från Pieter Maritz’ hop, och blott ett fåtal af dem kom tillbaka.

»Nu framåt och efter dem!», ropade Pieter Maritz. »Nu
borde vi väl kunna uppnå randen.»

De stormade framåt med glödande kinder och svärtade af
krutröken, med gevären i händerna, klättrande öfver taggiga
buskar och klippstycken. Skotten smattrade omkring dem, och
krutröken insvepte branten. Det tungt arbetande bröstet klappade
högt och hjertat slog af stridslusta. Männen i klyftan slöto sig
äfveu till Pieter Maritz lilla skara, och hela hopen trängde
oaflåt-ligt framåt, medan elden uppifrån nästan helt och hållet
förstummats. Öfver de fallne fiendernas lik trängde de uppåt och
uppnådde toppen. Pieter Maritz var främst. Med högt, vildt rop störtade
boerna fram, och för dessa mägtiga stämmor flydde de sista
försva-rarne af bröstvärnet. Boerna voro nu uppe och intogo genast
klippskansen, som omslöt Majubaplatån på denna sida.

De betraktade det verk, som deras bössor åstadkommit.
Döda kroppar lågo öfverallt, och sårade jemrade sig på marken.
Många engelska soldater lågo ännu i knäböjande ställning bakom
bröstvärnet som om de lefde, med geväret i händerna och
hjelmen på hufvudet. Men de voro döda. Skottet i hufvudet hade
dödat dem så hastigt, att de icke förändrat ställning. Pieter
Maritz stötte mot den gamle skotten, som spått generalens död

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free