- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
293

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af hetta och drypande af svett, arbetade de på sitt
förödelseverk.

Då tycktes det plötsligt Pieter Maritz, som om bakom röken,
som dref åt höger, en rörelse utfördes. Hade zuluema möjligen
räknat på rök och vind och planlagt ett oväntadt angrepp mot
lägrets högra flank? Pieter Maritz såg sig om efter lord
Chelms-ford, i det han böjde sig ned för att icke prisgifva sitt hufvud.
Då varseblef han Humbati, som med lätta, panterlika steg sprang
ned från en vagn på högra flanken och närmade sig generalen.
Lord Chelmsford böjde sig från hästen ned mot honom för att
under stridsbullret kunna höra hans röst och rigtade derpå sin
kikare mot den punkt, som ådragit sig Pieter Maritz’
uppmärksamhet. Derefter skickade han en adjutant till matroserna och
det 57. regimentet. Denne red längs linien och underrättade
officerarne, att en ny fara hotade från denna sida.

Och hon visade sig inom kort helt nära. Medan ännu
fronten stormades och zuluerna, trots sina förskräckliga förluster, icke
upphörde att alltjemt å nyo löpa till storms, ljöd den skakande
stridssången äfven från högra sidan, och ur den tjocka krutröken
uppdöko nya regimenten. De ryckte fram utan att skjuta och
omslöto i en stor båge både högra flanken och ryggen, som var
besatt af skottarna, och nu stormade täta, svarta hopar mot lägret
på tre sidor. Det liknade en eldsprutande krater och dånet och
skriket voro bedöfvande. I alla fyra hörnen voro nu kanonerna
och mitraljöserna i verksamhet, raketbatteriet gaf oafbruten eld,
och tusentals gevär blandade sitt smattrande med kanondundret.
Dertill ljöd, som en sång ur helvetet, zuluernas tjut och vrålande,
och som hafvet slår mot klipporna slogo menniskoböljor mot
den fasta vallen.

Flere gånger tycktes zuluerna hafva nått sitt mål. Öfver
de fallnes kroppar, som fylde grafvarna, klefvo de ända upp till
bröstvärnet och blickade med sina tigerögon in i det engelska
lägret. De kröpo under kanonerna och bredvid lavetterna fram
till artilleristerna. Men ingen kom lefvande derifrån. Matroserna
hade satt hirschfängarne på sina Martini-Henry-gevär och stucko
ned man för man dem, som tittade öfver vallen. De starka
hög-ländarne slogo med gevärskolfvarna på de svarta hufvudena,
artilleristerna sköto med karbiner och officerarne med revolvrar
ned de fiender, som inträngde genom kanongluggarna. Det var
ett vildt tumult.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free