Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
här för att tukta fienderna. Men då kommo höfdingarna till mig
och sade: ’Hjelp oss, här har du hundra oxar och fyra
guldkedjor!’ Jag svarade dem: ’.Räknen på mig, jag skall hjelpa eder!’
Jag gick till gränsen, innan Swazi-hären ännu var rustad. Jag
sträckte ut min hand och talade till molnens herskare. Då bröt
eld ned af himlen och föll på Bapedis kraaler. Alla hyddorna
brunno ner och röken utbredde sig öfver landet. Bapedis ville
fly; då utsträckte jag ännu en gång handen, och en regnskur kom,
så häftig, att alla flyktingar drunknade.»
Dessa och ännu flere lögner uppdukade regnmakaren med
största lugn och utvecklade dervid en förvånansvärd vältalighet.
Hans röst var ömsom mild och smekande, ömsom hotande och
åsklik. Hans kloka blick iakttog noga församlingen för att
utforska den verkan, hans ord gjorde. Hans åtbörder voro
majestätiska, och han talade med sådan säkerhet, som kunde intet
tvifvel uppstå om sannfärdigheten af hans ord. Och något tvifvel
hördes verkligen icke af. Höfdingarna voro hänförda. De sågo
redan i andanom de skildrade fälten och de feta kreaturen som
sin egendom, och de goda nyheterna bredde sig som en löpeld
bland folket. Regnmakaren fick sig anvisad en vacker boning,
och hustrur och boskap fick han i rikt mått. Ulundi var i ett
rus af hänryckning.
På de hvite hade regnmakarens blick hvilat med misstro,
och han måtte hafva gjort sig underrättad om missionärens
ställning och betydelse; ty efter ett par dagar kom han alldeles
ensam på besök till den gamle mannen. Han hade ett älskvärdt
sätt, log och var ytterst höflig. Missionären bjöd honom en
to-bakspipa, och regnmakaren sade, i det han tackade för den: »Tro
icke, att det är nyfikenhet, som föranleder mig att besöka dig L
Jag har hört dig omtalas som en mycket vis man och ville lära af dig.»
Missionären såg på honom med en pröfvande blick.
Mannen hade något ovanligt och tycktes vara af helt annat ämne än
det öfriga folket. Han hade aflagt sin hufvudprydnad och bar
en mantel af tigerhud. Han hade stora, sluga ögon och högre
och mera hvälfd panna än de andra svarta.
»Du vill lära af mig?», svarade missionären. »Jag tycker,
att en man, som beherskar himlens krafter, icke behöfver lära
något mera.»
Regnmakaren teg ett ögonblick; derpå sade han: »Tillåt mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
