Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Ryssland och Polen i 19:de årh. Storhärtigdömet Varschau. Alexander I. Wienerkongressen fjättrar kungariket Polen vid Ryssland. Nikolaus I. Polska upproret 1830—31. Alexander II. Polska upproret 1863. - Polen och Alexander II. Polska upproret 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den hemliga centralkomitén i Varschau proklamerade sig d. 10
maj såsom nationalregering. Denna hade sitt säte i Varschau vid
sidan af de ryska myndigheterna, ledde kriget, beherskade landet,
upprätthöll disciplin, uppbar skatter, underhöll förbindelser med
utlandet, hade sitt gendarmeri och sin post o. s. v., men förblef för
ingen bekant, och under hela upproret kunde ryska regeringen ej
komma den på spåren. Detta utvisar, att den hade en beundransvärd
organisation. Då den ej kunde värka offentligt, måste den, då det
gälde att straffa olydnad eller förräderi, straffa genom lönnmord,
som dock föröfvades i enlighet med fälda domar försedda med
anonymt sigill.
I Galizien bildades äfven en nationell organisation och den
hade till uppgift att understödja upproret i Polen. Härifrån såväl
som från Posen strömmade ock ständigt nya beväpnade skaror in
i landet.
En komité fans i Krakau och en i Lemberg, och dessa
erkände den revolutionära regeringen i Varschau, ehuru de ej gillade
dess värksamhet, och följde med af nödtvång.
Utlandets förbindelser med revolutionen skedde öfver Krakau.
Den här bosatte publicisten, redaktören för Czas, St. Kozmian, som
själf tviflade på upprorets framgång, gjordes af nationalregeringen
till diplomatisk agent.
Dessa komitéer i Galizien uppstodo till följd af utlandets
interventioner och voro främst förmedlare för utlandets bistånd för att
genom förlängande af de beväpnade demonstrationerna möjliggöra
makternas intervention.
Ett hufvudfel hos polackerna var emellertid enligt Kozmian att
tro på utlandets hjälp, och då Wielopolski var emot denna, blef han
ock Kozmians hjälte.
De "hvita" i Varschau värkade emellertid härför och
hoppades allt däraf; därför blefvo de ock synnerligen förhatliga för
Wielopolski, som på allt sätt motvärkade dem. De hade som
förmedlare för utländsk intervention emigranterna, och liksom desse kunde
de ej hysa förtroende till Ryssland och Wielopolskis system. De
hade Polens oafhängighet som mål och hoppades bli fullständigt
befriade från det ryska herraväldet, som tillräckligt länge tryckt landet.
Enligt Kozmian var Wielopolskis ingripande "genialiskt", då
han sökte leda den polska saken på den "räddande medelvägen"
och "begrep, att de ’röda’ drefvo landet mot en afgrund och att
de ’hvita’ ej längre voro i stånd att rädda det därifrån".
Flertalet betecknade honom som en sfinx och tvetydig patriot,
och dessvärre hade han sådana lyten, att han kan anses som en
psykologisk gåta: partielt begåfvad och partielt rubbad. Kozmian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
