Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omsider ingick danska regeringen uppgörelse med Sverge, då
den var tillfredsstäld med en förklaring af svenska regeringen, att
den icke skulle begagna möjligen uppkommande tvister mellan
Danmark och Holstein till att störa lugnet i norden.
En vänlig uppgörelse mellan Sverge och Danmark var dock
ej hvad man önskade i Ryssland, hvars öfvervälde i Norden
väsentligen grundade sig på misstro och stridigheter mellan Sverge och
Danmark-Norge. Ryska regeringen gjorde därför i det längsta allt
för att afhålla svenska regeringen från öfverenskommelåen; men såväl
Hattame som Mössorna voro för densamma och förenade sig till
Rysslands harm om dess stadfästelse (mars 1744).
Då nu missämjan med Danmark var bilagd och Adolf Fredrik
samtidigt trolofvats med Lovisa Ulrika, Fredrik d. stores syster,
hvarigenom Sverge vunnit ett nytt stöd, voro de hitsända ryska
trupperna ej längre behöfliga. Ryska regeringen ville dock ej släppa
sitt tag i de svenska regeringstömmarne, utan lät trupperna, till stor
börda för landet, under hvarjehanda förevändningar stanna
ytterligare 5 månader, eller till juli 1744% då de ändtligen lämnade
Sverge.
nt v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
