Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Suzdal-Ryssland. Ryssland under mongolernas herravälde. Den moskovitiska staten och dess skräckvälde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hörde att betala den pålagda skatten, och Rysslands frigörelse från
det förut så tryckande mongoliska väldet försiggick sålunda nästan
omärkbart. Batis forna välde, som upplöst sig i flere furstendömen,
blef allt jämt sönderslitet af inre oroligheter.
Omsider affärdadé Ivan en här mot Horden, men, personligt
feg som han var, dröjde han att själf sätta sig i spetsen därför,
hvarför han hånades af sitt folk och fick af presterskapet
uppmaningar att såsom kristen herskare bekriga de otrogna.
Under det Ivan var gripen af fruktan för tatarerna, fruktade
dessa ryssame, så att någon strid ej kom till stånd, fast Hordens
kan Achmet dragit i fält med en talrik här för att möta Ivans.
Sedan de båda härarne stått ett par veckor ovärksamma midt emot
hvarandra, gaf Ivan order om återtåg, men då grep en oförklarlig
panik såväl tatarer som ryssar, hvilka flydde för hvarandra utan att
vara förföljda (1480). På detta föga modiga sätt bröts det
mongoliska oket, som tryckt Ryssland 2Va århundraden.
Gyllene Horden, som angreps af Krims kaner, öfverlefde ej
länge sitt förfall, och Achmet mördades af en af sina män.
Kazan underkufvades slutligen af Ivan 1487, och 1489 blef
Vjatka fullständigt införlifvadt med det moskovitiska riket nästan
utan motstånd. Ivan lät med dödsstraff och knutpiska bestraffa de
förnämsta invånarne i Vjatka, hvilka haft inflytande på folket och
höllo fast vid den gamla friheten. Med stor del af de öfriga förfor
han på samma sätt som med novgoroderna: han fördref alla
jord-egare och köpmän och lät dem nedsätta sig på moskovitiska
områden samt sände moskoviter till Vjatka.
Ivan lät 1499 en här företaga ett fälttåg till Jugra i östra delen
af Archangel-området och uppförde en fästning vid Petschora; de
tillfångatagna furstarne i landet sattes i fängelse, och därmed lades
det jugriska landet under Moskva.
Efter att ha befästat sitt välde inom det ryska riket, inledde
Ivan Vasiljevitsch de första diplomatiska förbindelserna med tyska
käjsardömet. Det ryska landet, som under mongoliska väldet varit
bekant för västra Europa, hade småningom blifvit alldeles okändt
för detsamma och föreföll som ett nyupptäckt land i likhet med
Ostindien.
I stället för titeln storfurste upptog Ivan III den gamla asiatiska
titeln tsar (eller czar = landets herre) d. v. s. "själfherskare öfver
alla ryska länder", och uppträdde som den ende försvararen af den
byzantinska religionen, hvars hufvudsäte, Konstantinopel, fallit i
turkarnes händer (1453) — en anledning att begagna sig af
religionen som ett politiskt vapen i despotiens tjänst. Äfven om Moskvas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
